Kommentar: Strejkbrytare och högerpopulister i kanadensisk ”frihetskonvoj”
Lastbilskonvojen och protesterna i Ottawa mot coronarestriktionerna har fått stor uppmärksamhet. Men vilka är det som står bakom?
Tusentals kanadensiska lastbilsförare protesterar mot kraven på vaccinpass för att få passera gränsen mellan USA och Kanada. Flera organisationer har gått samman för att arrangera Freedom Convoy, Frihetskonvojen genom Kanada som förra veckan anlände till huvudstaden Ottawa.
Kravlistan har med tiden utökats till att alla covidrestriktioner ska upphöra, uppsägningar på grund av vaccinstatus ska ogiltigförklaras – och att den liberale premiärministern Justin Trudeau ska avgå.
Demonstranterna har anklagats för att vara våldsamma högerextremister och Ottawas borgmästare har utfärdat undantagstillstånd i staden. Vad är det egentligen som händer i Kanada?
I oktober förra året införde Kanada hårda vaccinkrav för anställda inom offentlig sektor. Den som är ovaccinerad utan giltigt skäl riskerar sedan dess att permitteras utan lön. De hårda kraven, tillsammans med andra covidrestriktioner, har retat upp många kanadensare.
När en ny lag med krav på vaccinpass för lastbilschaufförer infördes i mitten av januari utlöste det nya protester. Av runt 160.000 lastbilsförare som regelbundet passerar gränsen mellan USA och Kanada beräknas runt 26.000 inte vara vaccinerade. Dessa måste, enligt de nya lagarna, sitta i karantän två veckor när de passerar gränsen in till Kanada.
Kravet har väckt ilska bland många lastbilsförare (både anställda och åkare), och bland många vanliga kanadensare – men även delar av kapitalistklassen har oroat sig för att de hårdare vaccinpasskontrollerna vid gränsen kan störa leveranserna till företagen. Kapitalistorganisationen Canadian Chamber of Commerce gick ut och krävde att regeringen åtminstone skulle skjuta upp lagen, och olje- och gasindustrins nyhetssida Energy Now kritiserade regeringens regler, som de menade gjorde mer skada än nytta.
Uppgifterna om hur många som deltagit i konvojen och protesterna går isär. I sociala medier har påståenden om 50.000 lastbilar förekommit, men olika mediers och polisens uppgifter har varierat mellan något hundratal och som mest uppemot 2.000 fordon, varav merparten personbilar.
Lastbilsförarna har fått stöd av ytterligare tusentals demonstranter. Den största demonstrationen hölls i Ottawa den 29 januari då mellan 5.000 och 18.000 personer deltog, enligt polisen.
Den gångna helgen var antalet demonstranter ”bara” runt 5.000. Samtidigt har hundratals demonstranter börjat bygga tältläger och barrikader i centrala Ottawa. Protesterna har beskrivits som närmast festivalliknande, och trots relativt lite våldsamheter och få polisingripanden har Ottawas borgmästare nu utlyst undantagstillstånd.
Bland demonstranterna finns många olika grupperingar, men arrangörerna består främst av högerpopulistiska, extremliberala och prokapitalistiska grupper. Bland de mest framträdande initiativtagarna finns James Bauder, ordförande för organisationen Canada Unity, som 2019 arrangerade lastbolskonvojen United We Roll, mot koldioxidskatter och till stöd för landets olje- och gasindustri och för fler gasledningar.
United We Roll och Canada Unity framställer sig som traditionell kanadensisk arbetarklass från landsbygden, men dess verksamhet har varit allt annat än arbetarvänlig. När 750 raffinaderiarbetare förrförra året lockoutats av energibolaget Federated Co-operatives för att de motsatt sig försämringar i pensionerna gjorde United We Roll gemensam sak med företagsledningen och försökte störa arbetarnas protester. På sociala medier delade användare memes som handlade om lastbilsförare som skulle köra över strejkande arbetare.
Federateds Co-operatives vd tackade för stödet offentligt och enligt flera uppgifter stödjer företaget nu protesterna med bränsle – något som företaget dock förnekar.
United We Roll har även tidigare tagit ställning mot strejkande järnvägsarbetare eftersom strejken riskerade att drabba jordbruksföretagen.
Bland övriga av Frihetskonvojens arrangörer finns Tamara Lich, som var den som startade den senare nedstängda pengainsamlingen på nätet. Hon har sin bakgrund i Maverick Party och dess föregångare Wexit Canada, en liberalkonservativ rörelse som verkar för självständighet för västra Kanada där merparten av landets olje- och gasindustri finns.
Flera andra av Frihetskonvojens organisatörer har band till separatistiska grupper i västra Kanada, men också till högerextrema libertarianska grupper som hämtar sin inspiration från Trump-rörelsen i USA. Många har också uttalat stöd för konspirationsteoretiska grupper, som US-amerikanska Qanon.
Högerpopulistiska och extremliberala Peoples Party of Canada, som med 4,9 procent i valet förra året var nära att komma in i parlamentet, är det parti som tydligast visat stöd för protesterna. Partiet blandar klassisk liberal högerpolitik, som fler avregleringar, och bättre villkor för gas- och oljeindustrin, med krav på minskad invandring.
Det största högerpartiet i parlamentet, Konservativa partiet, har varit försiktiga med att ta ställning, men många av partiets ledamöter stödjer öppet protesterna. Internationellt sett har protesterna fått stöd från bland andra Donald Trump, techkapitalisten Elon Musk och många framträdande republikaner i USA.
Bland de tusentals som deltagit i protesterna finns naturligtvis många vanliga kanadensare, som är trötta på godtyckliga restriktioner och den liberala regeringens arbetarfientliga politik. Men det gör inte protesterna till ett arbetaruppror mot samhällseliten.
Med högerpupulistiska, liberalkonservativa krafter i spetsen utgör protesterna ingen som helst fara mot systemet i stort, eller mot den härskande klassen. Tvärtom blir de till en del av den maktkamp som pågår inom kapitalistklassen i västvärlden, med en mer liberalt sinnad finanselit baserad i storstäderna på ena sidan, och mer konservativt orienterade industri- och råvarukapitalister på den andra.