Bokrecension: Strider genom tiderna
Jesper Hamarks strejkhistoriska bok är rolig, spännande och inte minst lärorik läsning.
”Where capital goes, conflict follows”, är ett citat som fastnade hos mig i Jesper Hamarks Strejk – Från Satans svarta kvarnar till gigekonomin, och sammanfattar väl det perspektiv som genomsyrar boken.
Kapitalismen innebär en oöverkomlig motsättning mellan de som säljer och de som köper arbetskraft (Hamark använder konsekvent begreppet arbetsköpare istället för det, som han säger, ”subtilt ideologiska” arbetsgivare). Och den motsättningen tenderar att generera motstånd underifrån, med arbetsnedläggelsen som det främsta vapnet.
Strejk handlar som namnet antyder om arbetsmarknadskonflikter genom historien och sträcker sig från det sena 1800-talet till dagens 2020-tal. I princip så länge som den moderna kapitalismen existerat.
Hamark skriver i förordet att hans ambition inte varit att ge en heltäckande bild av strejkernas historia. Många kända konflikter tas inte upp alls eller enbart i förbigående. Snarare har han gjort nedslag i specifika strejker och konflikter.
Urvalet är dock knappast slumpmässigt, och kapitlen är inte enbart ett återberättande av strejkernas förlopp. Genom de strejker vi får läsa om, från tändsticksflickorna i 1800-talets East End i London till de gigarbetande matbuden i samma stad över hundra år senare, utforskar Hamark olika typer av konflikter och konfliktverktyg, vilka förutsättningar som lett till seger eller nederlag och historiska brytpunkter som inneburit förändringar i styrkeförhållandena på arbetsmarknaden.
Förutom de ovan nämnda får vi genom boken bland annat möta bilarbetare i Flint, USA, som på 30-talet startade en våg av sittstrejker, bussförare under svenskt 90-tal som vann sina kisspauser med allmänhetens stöd i ryggen och osynliga städare som bestämde sig för att göra sig sedda.
Vi får läsa om historiska principstrider mellan LO och SAF, och mer nutida mellan Hamnarbetarförbundet och APM Terminals/Svenskt Näringsliv. Vi får därtill utforska de möjligheter och svårigheter som finns i branscher med låg respektive hög ”förstörandepotential”, det vill säga förmågan att orsaka ekonomisk skada för arbetsköparen genom arbetsnedläggelse.
Det handlar också om de unika etiska problem som kommer med att strejka inom vården och om behovet av att bygga koalitioner med olika andra grupper för att vinna allmänhetens stöd. Det handlar om sympatistrejker och övertidsblockader, om strejkbryteri och om union busting. Om när klimatrörelsen och den fackliga rörelsen hamnat på tvärs med varandra, och om när de lyckats förenas i kamp för gemensamma krav.
Boken utgår från ekonomihistorisk forskning på området strejker och konflikter, vilket kanske kan låta lite grått och trist. Boken är dock allt annat än det. Hamark lyckas göra materialet engagerande och lättillgängligt för en bredare publik än som nog annars fått ta del av forskningens lärdomar. Det är rolig, spännande och inte minst lärorik läsning – särskilt för den som bättre vill förstå (och vinna i) klasskampens ebb och flod.