Svensk industri: 350 miljarder i vinst och nytt utdelningsrekord
Varsel och reallönesänkningar – men först ett rejält pengaregn över aktieägarna. 2023 gick svenskt industri som tåget. Det väntas ett nytt svenskt rekord i aktieutdelning och vinstandelen är långt över det historiska genomsnittet.
I tre år har reallönerna för arbetare i Sverige sjunkit, samtidigt har den svenska industrin gjort rekordhöga vinster.
Proletärens genomgång av industriföretagens rapporter över helåret 2023 visar att de tio största industriföretagen gjort nästan 350 miljarder kronor i vinst, och planerar att dela ut minst 137 miljarder kronor till sina aktieägare.
77,6 miljarder kronor i vinst är ett nytt rekord för lastbilstillverkaren AB Volvo. Styrelsen föreslår att utdelningen till aktieägarna höjs med 28 procent, till hisnande 36 miljarder kronor. Om årsstämman röstar ja, innebär det ett nytt svenskt rekord i aktieutdelning.
Gladast för det är Fredrik Lundberg, en av Sveriges rikaste och mäktigaste personer, som kontrollerar AB Volvos största ägare; Industrivärden.
2023 har varit ett gott år för Lundbergs maktsfär. Förutom AB Volvo är hans investmentbolag storägare i flera andra företag som föreslår jätteutdelningar.
Proletären har tidigare rapporterat om att Handelsbankens styrelse, där Fredrik Lundberg ingår, vill dela ut 25,7 miljarder kronor till ägarna. Lundberg är också största ägare i Sandvik och Essity, som vill höja sin utdelning till 6,9 respektive 5,4 miljarder kronor.
Industriföretagen efter föreslagen utdelning:
1. Astra Zeneca: 40,6 miljarder (höjer)
2. AB Volvo: 36 miljarder (höjer)
3. Scania: 15,7 miljarder* (i utdelning förra året – förväntas höja)
4. Atlas Copco: 13,7 miljarder (höjer)
5. LKAB: 7,6 miljarder (höjer)
Mindre glada är de anställda på AB Volvo och Sandvik som ska få sparken. För trots stora vinster och höjda utdelningar spår industriföretagen mörkare tider framåt.
AB Volvos vd Martin Lundstedt har låtit meddela att de ska göra sig av med timanställda på flera fabriker runt om i Europa – bland annat på lastbilsfabriken i Tuve i Göteborg.
Sandviks vd Stefan Widing har gått ut med att företaget vill skära ner 1,2 miljarder kronor i kostnader genom att varsla 1.100 personer – samtidigt vill styrelsen höja aktieutdelningen med runt 600 miljoner kronor jämfört med förra året.
Astra Zeneca tredubblar nästan sin vinst jämfört med föregående år och styrelsen har föreslagit en utdelning på över 40 miljarder kronor. Men de platsar inte på listan över utdelningsrekord eftersom företaget räknas som svenskt-brittiskt.
Wallenbergfamiljen får en del av den väntade jätteutdelningen då de är Astra Zenecas fjärde största ägare genom Investor. Genom samma investmentbolag är familjen Wallenberg största ägare i Atlas Copco – som föreslagit den fjärde största utdelningen bland de svenska industriföretagen.
6. Sandvik: 6,9 miljarder (höjer)
7. Assa Abloy 6 miljarder (höjer)
8. Essity 5,4 miljarder (höjer)
9. SSAB 5,1 miljarder (sänker)
10. Volvo Cars – ingen föreslagen än (ingen utdelning förra året).
Ett utropstecken är Essity som under 2023 höjt sin vinst med över 50 procent. Essity producerar hygienartiklar och äger varumärken som Libresse, Libero och Tork.
I årsrapporten skriver de att genom ”beslutsamma prishöjningar” har de kunnat höja vinsten och vinstmarginalen – trots att de säljer mindre i volym än förra året.
Inom gruvnäringen och pappersindustrin minskar vinsterna till följd av fallande priser på den globala marknaden. Detta gäller bland andra statliga LKAB, halvstatliga SSAB, Sandvik – som säljer maskiner till gruvnäringen – och stora pappersföretag som SCA och Holmen.
Trots de minskade vinsterna har inget av företagen dragit tillbaka sina förslag till aktieutdelningar. Tvärtom har alla utom SSAB höjt sina utdelningar jämfört med förra året.
De senaste åren har reallönerna sjunkit snabbt i Sverige. Enligt Medlingsinstitutet avstannade reallöneminskningarna i slutet av 2023, men det stämmer inte.
Medlingsinstitutet mäter inflationen i KPIF, alltså utan att räkna med räntan. Inräknat räntan, alltså med KPI-måttet, fortsätter lönerna att falla.
Under 2024 ska lönerna öka med 3,3 procent enligt industrins ”märke”. Något som skulle ge ”goda förutsättningar för reallöneökningar”, enligt IF Metalls ordförande Marie Nilsson när avtalet tecknades våren 2023.
Men inflationen har bitit sig fast, och sjunker långsammare än vad både analytiker och LO trodde.
Enligt de senaste siffrorna från SCB ökade inflationen från 4,4 procent i december 2023 till 5,4 procent i januari 2024. Om inte inflationen faller tillbaka snabbt kan 2024 innebära ytterligare ett år av reallönesänkningar.
