Kommentar: Sverige är medskyldigt till justitiemordet på Assange

Så har Wikileaksgrundaren Julian Assange gripits och under brutala former burits ut från Ecuadors ambassad i London, där han tillbringat de senaste sju åren i påtvingad arrest. Regissören bakom arresteringen är lätt identifierbar – även om det spelar in att Ecuadors president Lenin Moreno anklagar Wikileaks för att ligga bakom korruptionsanklagelser mot honom.

Det är USA som tryckt på för att Ecuador skall häva den asylstatus och den diplomatiska immunitet som landets förre president Rafael Correa gav Assange och det är USA som ligger i startgroparna för att få honom utlämnad från Storbritannien, precis som Assange och hans sympatisörer fruktat och varnat för ända sedan 2012.

För den som avslöjat imperialismens folkrättsbrott i länder som Afghanistan och Irak finns ingen nåd i en värld som ännu styrs och domineras av USA.

Men inte bara regissören, utan också de främsta medhjälparna är lätt identifierbara, däribland och sorgligt nog det en gång neutrala Sverige. Under ett besök här i landet 2010 anmäldes Assange för två fall av sexuellt ofredande och ett fall av våldtäkt. Anklagelserna var så vaga att den förste åklagaren snabbt valde att lägga ner målet, men då hade åklagarmyndigheten läckt anklagelserna till pressen och Assange var redan en jagad man.

2012 valde överåklagare Marianne Ny att återuppta brottsutredningen. Anklagelserna var fortfarande vaga, men trots det utfärdade Marianne Ny en europeisk arresteringsorder för Assange för att kunna föra honom till Sverige, trots att det varit fullt möjligt att förhöra honom i Storbritannien, där han befann sig. Det ena gav det andra. Assange greps av brittisk polis, men i avvaktan på domstolsbeslut om utlämning till Sverige släpptes han mot borgen. För att undkomma utlämning till Sverige – och därefter till USA – valde Assange att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London, där han beviljades politisk asyl.

I den dåvarande svenska pressdebatten hånades Assange för sin fruktan att bli utlämnad till USA. Sverige utlämnar inte brottsmisstänkta till länder som tillämpar dödsstraff, påstods det, detta trots att Sverige 2001 utlämnade två egyptier till amerikanska CIA för vidare transport till Egypten, där dödsstraff tillämpas. Assange fruktan var definitivt befogad.

Idag är våldtäktsåtalet mot Assange i Sverige nedlagt och i delar preskriberat. Men Marianne Nys europeiska arresteringsorder förföljer honom ännu, då han i Storbritannien är efterlyst för brott mot borgenslagarna, som han trotsade genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad. Därav torsdagens brutala gripande.

När det begav sig hävdade Proletären att ofredande- och våldtäktsanklagelserna mot Assange naturligtvis måste utredas och prövas, men att åklagarmyndighetens åtgärd att utfärda en europeisk arresteringsorder var så extrem att myndigheten på goda grunder kunde misstänkas för att springa USA:s ärenden. När celldörren nu slagits igen bakom Assange vilar därför ett stort ansvar på Sverige och inte minst på Stefan Löfven och Margot Wallström, som efter det att åtalet i Sverige lades ner borde ha agerat för att få Assange frisläppt från sin påtvingade arrest.

Enligt brittisk polis har USA begärt Assange utlämnad. Om Assange utlämnas är risken för att han döms till ett mycket långt fängelsestraff för sitt och Wikileaks modiga avslöjande av USA:s krigsbrott. Om så sker har svenska myndigheter, politiker och journalister aktivt bidragit till ett justitiemord.