Hoppa till huvudinnehåll

Sveriges regioner går mot rekordunderskott

Sveriges regioner går mot rekordunderskott: 28 miljarder minus på två år. Regionerna väntas säga upp 6 000 anställda under 2024.

Sverige spenderar mer och mer pengar på sjukvård samtidigt som patientsäkerheten blir sämre. Hur går denna ekvation ihop?
David Mark/Pixabay

Sveriges regioner har gjort ett sammanlagt negativt resultat under 2023 på tolv miljarder kronor. För 2024 beräknar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ett minus på ytterligare 16 miljarder.

Men vad är det som kostar?

Med inflationen har kostnaden för pensionsavsättningarna skenat: de indexeras upp via SCB:s inflationsmått. Något som inte görs med sjukvårdsbudgeten vilket de facto leder till nedskärning av välfärden. Regionernas lösning är massuppsägningar: SKR beräknar att cirka 6.000 kommer att sägas upp under 2024, det största regionala varslet sedan 90-talskrisen.

Det anmärkningsvärda i SKR:s analys är samtidigt att sjukvårdens kostnad i procent av BNP har ökat rejält sedan 80-talet: sedan 2012 har den legat på strax under 12 procent. Mycket pekar på att Sverige arbetar sig upp mot ett mer marknadsinriktat sjukvårdssystem som i USA, som år 2022 hade en sjukvårdskostnad på 16,6 procent av BNP.

Under tiden som kostnaderna skenat har Sverige också lagstiftat om kraftiga liberaliseringar och privatiseringar av sjukvården. I fjol avslöjade Proletären att Sveriges privata vårdcentraler plockade ut 1,5 miljarder kronor i aktieutdelningar under ett år.

Samtidigt som kostnaden för sjukvården ökar så ökar också antalet utlokaliseringar och överbeläggningar inom den slutna vården.

År 2022 hade sjukvården 2,6 utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser, en fördubbling sedan 2013. År 2022 var antalet överbeläggningar 6,7 per 100 disponibla vårdplatser mot 2,8 år 2014. En ekvation som visar att patientsäkerheten var betydligt bättre när samhället spenderade mindre pengar på sjukvård.

Kostnadsökningen inom sjukvården återspeglas inte i antalet disponibla vårdplatser. Här ligger Sverige i botten inom OECD där genomsnittet är 4,7 per 1 000 invånare. Sverige har 2,4, samma som Thailand, Tunisien och Ekvatorialguinea.

För att ekvationen ska gå ihop måste SKR lägga stor vikt vid kortare utskrivningstid för sjuka patienter; Sverige har idag har den tredje kortaste tiden i Europa med 5,9 dagar i snitt.

Detta går i linje med SKR:s uppmaning om en produktivitetsökning inom sjukvården. Via referenser till amerikanska studier hävdas att produktiviteten skulle kunna öka med 3,1 procent per år. Något som betyder ännu kortare vårdtider och ännu högre arbetsbelastning för vårdpersonalen (se artikel intill).

En annan möjlig förklaring till sjukvårdens skenande kostnader, som SKR inte nämner, är den växande administrationen i regionerna. Regeringens budgetproposition 2024 konstaterar att ”administrationen i kommuner och regioner har ökat till följd av utvecklingen av den statliga styrningen. Bland annat har antalet riktade statsbidrag ökat över tid, vilket har lett till att kommunsektorn behöver lägga mer tid och resurser på administration istället för på verksamheten.”

Men utöver statsbidragen har också privatiseringarna inom sjukvården krävt en större kontrollapparat inom regionerna. På hälsovalsenheten i Region Sörmland har administrationen vuxit med 40 miljoner under bara ett år på grund av de privata nätläkare som etablerat sig i regionen.

Proletären har tidigare visat att den administrativa ökningen i Sveriges regioner 2010-21 var dubbelt så stor som personalökningen på golvet.