Den 22 maj genomfördes region- och lokalval över hela Spanien. I Baskien gjorde den självständighetsförespråkande vänsterrörelsen ett rekordval.
Bildu som bildats månaden innan kom på andra plats med 315.000 röster, vilket motsvarar 22,3 procent av alla röster. Det var bara 18000 röster färre än det baskiska högerpartiet PNV. Bildu fick flest kommunala mandat, totalt 1138, och vann borgmästarposten i 123 kommuner.
Proletären har intervjuat Asier Arana, som kandiderade för Bildu som aktivist i den radikala fackliga landsorganisationen LAB. Han blev vald till ledamot i generalförsamlingen i Biskaya. Det är en av de fyra provinser som utgör den spanska delen av Baskien.
• Kan du berätta kort vilka krafter som står bakom valalliansen Bildu samt redogöra för dess grundläggande uppfattningar. Är det korrekt att beskriva Bildu som en marxistisk organisation?
– Bildu består av tre olika partier och riktningar. Eusko Alkartasuna [Baskisk solidaritet], Alternatiba samt oberoende medborgare från de patriotiska vänsterkrafterna i Baskien. Vi bestämde oss för att lägga våra personliga åsikter åt sidan och samla krafterna för att kämpa för fred och normalisering i Baskien. Det baskiska samhället behöver en social och politisk förändring. Vi behöver ett nytt sätt att bedriva politik och måste politisera den baskiska konflikten.
– I vissa frågor kan vi ha olika åsikter, men Bildu anser att alla politiska, sociala och ekonomiska förändringar som är nödvändiga i Baskien och allmänt sett i världen bör gå åt vänster. Vi försvarar också rätten till självbestämmande för Baskien. Vi tycker att Baskien borde vara en självständig stat i Europa.
– Jag personligen är marxist, liksom merparten av medlemmarna i Alternatiba och merparten av de oberoende. Det andra partiet i Bildu, Eusko Alkartasuna, är ett socialdemokratiskt parti.
• Kort efter att Bildu grundats i april i år förbjöds partiet, som många andra partier i Baskien som förespråkat självständighet. Berätta om det.
– Det är sant att Spaniens högsta domstol förbjöd Bildu. De hävdade att Bildu hade kopplingar till ETA. Högsta domstolens beslut var inte att försvara demokratin, den försvarade vissa politiska intressen och spanska fackliga organisationers intressen. Att förbjuda Bildu var ett politiskt beslut,de försökte bara maskera det med lite ”juridisk make-up”.
• Hur kommer det sig att Spaniens författningsdomstol i sista sekunden upphävde domen från högsta domstolen och tillät Bildu att kandidera i valet 22 maj?
– Försöket att förbjuda Bildu skapade oro och ilska i Baskien. Den 5 maj hölls mycket stora demonstrationer, särskilt i Bilbao och Iruña/Pamplona, som är vår historiska huvudstad. Vi menar att Spaniens högsta domstol fattade ett felaktigt beslut. I Baskien lever vi i en ny tid, i en ny era, och detta beslut var ett steg i fel riktning. Vi beslöt därför att vädja till författningsdomstolen, som beslutade att legalisera Bildu.
– Men domstolen gjorde inte det för att den anser att den juridiska makten ska vara åtskild från den verkställande och lagstiftande makten. Det var ett politiskt beslut. Vi, det baskiska folket, tvingade den spanska staten att legalisera Bildu. Trycket från och styrkan hos det baskiska folket tvingade dem att ändra sig, och slutligen fick vi delta i valen.
• Apropå anklagelserna om ETA, som ständigt kommer upp i debatten. Hur ser ni på den permanenta vapenvila som ETA tillkännagav i januari i år?
– Vi menar att ETA har tagit flera beslut som bidrar till en demokratisk lösning på den existerande konflikten i Baskien. För det första vapenvilan. För det andra att ETA har slutat att kräva baskiska företag på ”revolutionär skatt”. Och slutligen har organisationen accepterat den internationella kontaktgruppen. Denna grupp kan kontrollera vapenvilan och det är viktigt. Dessa tre beslut som ETA tagit kan leda oss fram till en lösning av konflikten.
– Utöver detta har olika politiska och sociala representanter för politiska partier, fackföreningar, kulturföreningar med flera undertecknat Gernika-avtalet. Detta avtal visar oss den väg vi bör följa för att normalisera vårt land. Men tyvärr tänker den spanska staten fortfarande i enlighet med förlegade strategier.
• Valet blev en stor framgång. I jämförelse med den radikala vänstern i resten av Europa har Bildu ett starkt folkligt stöd. Hur kommer det sig att ni lyckas mobilisera så många människor?
– Ja, vi fick riktigt bra resultat i valet och vi gratulerar vårt folk till att ha gjort ett bra jobb. Valresultatet visar att det baskiska samhället kräver ett nytt sätt för att lösa konflikten. Självbestämmanderätten är grundläggande. Det baskiska folket bör bestämma om vi ska fortsätta vara en del av Spanien eller om vi föredrar att vara en oberoende stat i Europa.
– Bildu kräver politiska och sociala förändringar, vi är trötta på de traditionella politikerna. Vi står orubbligt fast vid åtagandet att skapa fred och normalisering i vårt land.
• Vad kommer Bildus starka politiskt inflytande att betyda för folket i Baskien? Vilka frågor kommer ni fokusera på?
– Denna starka parlamentariska representation kommer att hjälpa oss att nå de mål vi har. Med vår politik kommer medborgarna att vara de verkliga huvudpersonerna.
– Vi kommer att arbeta för folket, inte för marknaden. Vi vill öka det folkliga inflytandet i alla viktiga beslut som vi ställs inför. Bildu är för en genuin deltagande demokrati.
• I januari i år genomfördes den tredje generalstrejken i Baskien på mindre än två år, arrangerad av LAB och andra patriotiska fackliga organisationer. Hur ser ni på arbetarkampen mot attackerna på pensionssystemet, lönesänkningar och försämrade arbetsvillkor?
– I Baskien, precis som i resten av Europa genomgår arbetarklassen en svår tid. Trots att arbetslösheten i Baskien är mycket lägre än i Spanien saknar många arbetare jobb. Naturligtvis kommer skapandet av nya jobb att vara en av prioriteringarna för Bildu.
– Det finansiella systemet är ansvarigt för den uppkomna situationen, och de vill få oss att tro att de är våra ”frälsare”. De säger att de kan finna en lösning på den ekonomiska krisen. De multinationella bolagen tjänar en massa pengar, vissa av dem mer än någonsin, samtidigt som arbetsvillkoren försämras. Det är oacceptabelt. Vi måste ändra det ekonomiska systemet och föra en politik där medborgarnas intressen kommer först, avslutar Asier Arana.
