Lås upp hela webbplatsen

”Israels massaker var inget misstag”

Sedan den 2 november, då Israeliska styrkor påbörjade sin mordiska ”Operation höstmoln”, har 68 palestinier dött och över 300 skadats. Tjugo av de döda var barn under sexton år. Värst drabbad av ockupationsmaktens attacker i Gaza är byn Beit Hanoun.
Publicerad 14 november 2006 kl 00.00

På sjukhuset al-Awda i norra Gazaremsan har läkaren Mona el-Farra tagit
emot många av de skadade och döda efter Israels senaste våldsvåg.

– Detta var en av de blodigaste veckorna i al-Awda sjukhusets historia, berättar hon när Proletären talar med henne på telefon.

– Jag arbetade på akutintaget. I varje rum fanns två eller tre
patienter istället för en. Så många lemlästade kroppar. Vi har upplevt
fruktansvärda scener. Anhöriga som kommer in med kroppsdelar från sina
familjemedlemmar. Det har varit mycket psykiskt påfrestande för
personalen.

Belägrad by

Mona el-Farra är trött och hennes röst skär sig flera gånger när
Proletären talar med henne. Hon har precis kommit hem efter att ha
levererat mediciner till människorna i Beit Hanoun.

– Byn var helt belägrad i en vecka, där finns fortfarande ingen
elektricitet och tillgången på rent vatten är dålig. Stora kratrar gör
vägarna oframkomliga. Nästan alla hus är förstörda.

– Små barn på väg till skolan, kvinnor som fredligt demonstrerar, ingen
har skonats.  Det vi ser är en stor tragedi för det palestinska
folket, ett enormt brott mot mänskligheten. Det pågår framför världens
ögon men ingen gör något. Inte EU, inte FN och inte våra arabiska
grannar.

Med livet som insats

Mona el-Farra och hennes kollegor på sjukhuset arbetar med livet som
insats. Tre ambulanssjukvårdare har mördats varav en arbetade på
al-Awda.

– Vi kan aldrig välja att ge upp. Vi har att välja mellan att dö och
att göra motstånd. Såväl vår sjukvårdspersonal som Röda Halvmånens
ambulanser beskjuts regelmässigt av Israel. Men vi fortsätter arbeta
för det finns inget alternativ.

Den 8 november träffade israeliska granater ett bostadshus där familjer
låg och sov. Den första explosionen dödade femton och fick människorna
i rummet intill att springa in till de skadade, varefter de träffades
av nästa granat. Åtta av de döda var barn. Israel hävdade efter massiv
kritik från Amnesty international och andra människorättsorganisationer
att det var ett ”misstag” och ett ”tekniskt fel” som låg bakom
massakern. Det tror inte Mona el Farra.

– Ockupationen är inget misstag. Det var inget tekniskt fel, utan en
stor planerad militär offensiv mot civila bostadsområden i norra Gaza.
Israel kommer alltid med någon förklaring men vi tror inte på dem. De
kan lätt undvika att mörda civila. I juni mördades en familj på utflykt
på stranden av en israelisk missil. Också ett misstag?

Även om den senaste tidens händelser tagit hårt på henne är Mona
el-Farra inte knäckt. Arbetet fortsätter, säger hon och berättar att
sedan en vecka tillbaka har Israel hävt belägringen av Beit Hanoun
vilket möjliggör för sjukvårdspersonal att komma fram och ge basal
vård. Men israeliska missiler slår fortfarande ner i området.

• Varför gör Israel detta mot Gaza?

– De vill förstöra våra möjligheter att bygga en självständig stat. De
vill göra det omöjligt att leva här, det är vad jag tror.

70 procent arbetslösa

Situationen förvärras ständigt, berättar hon. Gränserna mot Israel och
Egypten är stängda och har bara varit öppna sju gånger på fem månader,
vilket omöjliggör handel, införsel av medicinsk utrustning och har
bidragit till att skapa en enorm arbetslöshet och ökad fattigdom.
Samtidigt har USA och EU infört ekonomiska sanktioner mot
Hamasregeringen vilket skapat en humanitär katastrof för Gazas 1,2
miljoner invånare. Sjuttio procent av befolkningen är arbetslös och
helt beroende av bistånd. Antalet kvinnor och barn med anemi ökar
kraftigt, berättar Mona el Farrad, som också oroar sig över de psykiska
trauman som barnen upplever.

Sprid sanningen

– Barn och kvinnor med posttraumatiskt stressyndrom ökar, säger hon.
Dessa barn lever i en alltför våldsam atmosfär och de får se sina
föräldrar och syskon dö.

– Men trots allt detta hoppas vi på den internationella solidariteten,
och vi hoppas att ni hjälper oss att sprida sanningen om Israels
ockupation.

NILS LITTORIN

Proletären 46, 2006

Dela artikeln

Proletären behöver ditt stöd!

Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.

Så här kan du stödja oss: