Kommentar: Vilken roll spelade USA i drönarattackerna mot Ryssland?
Var attackerna på de ryska flygbaserna en provokation för att få till ett öppet krig mellan Nato och Ryssland?
Förra veckan attackerades flera flygbaser långt inne i Ryssland av drönare från Ukraina, för första gången sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari.
På måndagen orsakade drönare explosioner på baserna i Saratov och Rjazan, och på tisdagen attackerades flygbasen i Kursk. Kursk ligger knappt tio mil öster om den ukrainska gränsen, men Saratov ligger hela 60 mil in i Ryssland och Rjazan mindre än 20 mil från Moskva.
Tre ryska soldater dödades och två bombplan skadades, men framför allt är attackerna långt inne på ryskt territorium ytterligare en farlig eskalering av kriget.
Kiev har inte officiellt tagit på sig ansvaret men drönarna avfyrades från Ukraina. Och enligt uppgifter till New York Times från en ukrainsk officer ska åtminstone den ena attacken skett med hjälp av en specialstyrka inne i Ryssland.
Men frågan är framför allt vilken roll Ukrainas västliga uppbackare spelade i attackerna, då proxykriget i Ukraina mellan USA och Nato på ena sidan och Ryssland på andra hela tiden riskerar att utvecklas till öppet krig. En risk som ledarna på båda sidor är högst medvetna om.
– Vi har varken uppmanat eller möjliggjort för Ukraina att slå till inne i Ryssland, var USA:s utrikesminister Tony Blinken därför snabbt ute med.
Det motsägs i en artikel i Asia Times, av den amerikanske konservative kommentatorn David P. Goldman och tidningens chefredaktör Uwe Parpart. De skriver att militära källor i flera Natoländer liksom i Ryssland uppger att de ombyggda rysktillverkade drönare det handlar om leds av amerikanska satelliter och amerikansk GPS-data.
Det som ursprungligen var spaningsdrönare av typen Tupolev Tu-141 tillverkades i Sovjetunionen på 1970-talet. De byggs nu om till kryssningsmissiler med nya vägledningssystem som dirigeras av USA:s satelliter. Ukraina har inte kapaciteten att själva styra missilerna, säger källorna.
Det ryska försvarsdepartementet gick också ut med ett uttalande efter måndagens attacker som säger att de identifierat resterna av en Tu-141 efter explosionerna på de båda baserna i Saratov och Rjazan.
Båda baserna hyser ryska strategiska bombplan och används enligt Ukraina för de återkommande anfall mot infrastruktur som landet utsatts för sedan oktober, och som lämnat flera miljoner ukrainare utan el i vinterkylan. Ryssland svarade också direkt med fler raketattacker mot infrastruktur och elförsörjning i flera städer i Ukraina, liksom man gjorde efter att Kertjbron mellan det ryska fastlandet och Krim sprängdes den 8 oktober.
USA:s president Biden har tidigare sagt att USA inte kommer att förse Ukraina med långdistansvapen som når in på ryskt territorium. I maj publicerade också New York Times en ledare signerad Biden med rubriken ”Vad USA kommer och inte kommer att göra i Ukraina”.
I den stod det, likt Blinkens uttalande förra veckan, att ”vi kommer inte uppmuntra eller möjliggöra för Ukraina att slå till bortom sitt territorium”.
Men enligt en artikel i brittiska The Times, med den otvetydiga rubriken ”Pentagon ger Ukraina grönt ljus för drönarattacker inne i Ryssland”, har USA i tysthet börjat revidera sin hållning. Washington är inte längre lika benägna att hålla sig till sina ursprungliga villkor: att amerikanska vapen inte används för att attackera Ryssland, och att utrustningen väljs ut för att undvika ett direkt krig mellan Nato och Ryssland.
– Vi säger inte till Kiev, ”skjut inte mot ryssarna [i Ryssland]”. Vi kan inte säga till dem vad de ska göra, det är upp till dem hur de använder sina vapen, säger en källa i Pentagon till The Times – som också skriver att Ukrainas önskemål om långdistansrobotar och attackdrönare övervägs seriöst av Washington.
Attackerna mot de ryska flygbaserna kom samma vecka som Tysklands före detta förbundskansler Angela Merkel gjorde ett uppmärksammat uttalande om upprinnelsen till kriget. I en intervju med tyska tidningen Die Zeit säger Merkel att Minskavtalen från 2014 och 2015 var ett sätt att ge Ukraina tid.
– Ukraina använde också denna tid för att bli starkare, som ni kan se idag. Ukraina 2014/15 är inte dagens Ukraina. Som du såg i striden om Debaltseve i början av 2015, kunde Putin lätt ha kört över dem vid den tiden. Och jag tvivlar starkt på att Natoländerna kunde ha gjort lika mycket då som de gör nu för att hjälpa Ukraina, säger Merkel till Die Zeit.
Uttalandet har tolkats från ryskt håll som ett erkännande från Merkel att inte heller hon hade ärliga intentioner när Minskavtalen om vapenvila i Donbass undertecknades mellan representanter för de självutropade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk och Ukraina, med Merkel och Frankrikes president Hollande som medlare.
Att Ukrainas dåvarande president Porosjenko aldrig hade för avsikt att hålla avtalen visade han redan då det begav sig, och det sade han också i somras i flera intervjuer. Brotten mot vapenvilan bidrog också till att han förlorade presidentvalet i Ukraina 2019 mot Zelenskyj, som ironiskt nog gick till val på att skapa fred i Donbass och förhandla med Moskva – vilket varken USA eller de högerextrema krafterna i Ukraina tillät, och Zelenskyj fick snart byta linje.
Men att också Merkel skulle haft för avsikt att ”avleda det internationella samfundets uppmärksamhet från de verkliga problemen för att köpa tid, pumpa upp regimen i Kiev med vapen och leda situationen till en storskalig konflikt”, som talespersonen för det ryska utrikesdepartementet Maria Zacharova tolkar det, är klart mer uppseendeväckande, och sannolikt att göra mer av Merkels citat än vad hon faktiskt menar. Åtminstone verkar det så om man läser hela intervjun.
Det kan finnas ett element av att Merkel vill lägga historien tillrätta när det politiskt korrekta i EU är att vilja bekämpa Ryssland med alla medel. Hon säger i alla fall också i samma intervju om sin politik gentemot Ryssland att:
– Jag kommer fram till att jag tog de beslut jag tog då på ett sätt som jag kan förstå idag. Det var ett försök att förhindra just ett sådant krig. Att detta inte lyckades betyder inte att försöken var fel.
I vilket fall har Putin tagit Merkels uttalande till intäkt för att den ryska ”specialoperationen” i Ukraina var berättigad. En annan som menar att Merkels uttalanden gör att konflikten i Ukraina kommer i ett helt nytt ljus är Serbiens president Aleksandar Vucic.
– Det ändrar inte vem som anföll vem, men ändrar hur man ska se på det som pågått [i Donbass] sedan 2014, sade Vucic, som har att hantera den allt mer akuta krutdurken i Kosovo, i ett tal till nationen förra veckan.
Situationen i Kosovo har tydliga likheter med den i Ukraina, och visar på USA:s och EU:s hyckleri i frågan. Samma Natoländer som bröt loss Kosovo från Serbien skickar mängder med vapen till Ukraina för att Ukrainas territoriella integritet till varje pris måste upprätthållas.
Kanske snart även vapen och utrustning som får proxykriget att övergå i något ännu mycket farligare.
David P. Goldman och Uwe Parpart menar att drönarattackerna mot flygbaserna i Ryssland kan vara en provokation för att få till ett öppet krig mellan Nato och Ryssland, för att kunna sätta in Natosoldater i Ukraina när den militära situationen frusit till ett ställningskrig där ingen militär seger är i sikte.
Samtidigt har Zelenskyj de senaste dagarna pratat om fred – men uteslutit en återgång till Minskavtalen och först efter att Ukraina får ännu mer vapen.
Men istället för ytterligare eskalering är det just vapenstillestånd och fredsförhandlingar som måste till för att få slut på kriget, även om det redan minimala förtroendet mellan parterna nu är ännu lägre efter Merkels uttalande. Vapensändningarna bidrar bara till att förlänga kriget och göra situationen än farligare.