Inte nog att kräva svenska löner – förbjud arbetskraftsimporten

Publicerad 4 maj 2017
Ur Proletären nr 26, 2005.
Ur Proletären nr 26, 2005.

Det räcker inte att kräva svenska löner och villkor. Arbetskraftsimporten måste förbjudas.

Det är bara den som är i landet för att stanna som kan och har intresse av att kräva bättre villkor.

Den nya lagen som ersätter Lex Laval förhindrar inte lönedumpning. Faktum är att inte ens en lag som ger facken rätt att kräva svenska avtal på svenska arbetsplatser skulle vara nog. Det måste till ett förbud mot arbetskraftsimport.

Kravet är inte nytt. Tidigare var det självklart för arbetarrörelsen att lönedumpning inte bara är en följd av arbetskraftsimporten, utan hela syftet med den. Utan lönedumpningen skulle arbetskraftsimporten vara meningslös för kapitalisterna.

Men på senare år, inte minst efter Sverigedemokraternas framgångar, har det uppstått en viss ängslighet kring ämnet. Den som kräver ett stopp på arbetskraftsimporten anklagas inte sällan för att ställa svenska arbetare mot utländska, och anpassa sig till Sverigedemokraternas retorik.

Men det är ju den som av rädsla för att förknippas med rasism slutat kräva ett stopp på abetskrafts-importen som i själva verket anpassar sig till SD:s retorik. Kravet har ingenting med varken rasism eller främlingsfientlighet att göra.

Även att man pratar om ”import” tycks väcka obehag hos en del. Ofta rör det sig om en brist på förståelse för marxistiska begrepp. Enligt marxismen är arbetskraften en vara som säljs av arbetaren och köps av arbetsköparen. Det är därför marxister hållit fast vid att använda ”arbetsköpare” istället för det vilseledande ordet ”arbetsgivare”.

Det är alltså varan arbetskraft som importeras av arbetsköpare när utländska arbetare utnyttjas för jobb till lägre lön än den inhemska arbetskraftens.

Men varför räcker det då inte att kräva svenska löner och avtal för alla som arbetar i Sverige? Därför att det skulle vara verkningslöst.

Den som tillfälligt befinner sig i landet är här för att arbeta så mycket som möjligt under en period för att sedan ta med sig pengarna hem. De kan därför gå med på löner, arbetstider och andra villkor långt under de svenska. Det är bara den som är i landet för att stanna som kan och har intresse av att kräva bättre villkor. Den som vill komma tillbaka och arbeta gör förstås också bäst i att inte ställa några krav gentemot arbetsköparen.

Därför bör det vara självklart för all arbetarrörelse att kräva ett förbud mot arbets-kraftsimport till yrken där det inte råder arbetskraftsbrist. Eftersom hela idén med EU:s fria rörlighet av arbetskraft är det nog ett Svexit som ska till – att Sverige lämnar EU.