Hoppa till huvudinnehåll
Av
august.eliasson@proletaren.se

Socialismen är möjlig här och nu!

Finns det ett samhälle efter detta? Den amerikanske marxisten Frederic Jameson har konstaterat att det verkar vara enklare att föreställa sig mänsklighetens undergång än kapitalismens undergång. Men visionen om ett socialistiskt samhälle är mer nödvändig än någonsin. Så låt oss blicka framåt!


Tänk dig ett samhälle där makt inte utgår från plånboken utan från arbetsplatserna. Där du och dina arbetskamrater som tillsammans skapar samhällsvinsterna också är de som har makten.

Tänk dig att det företag du jobbar för har som mål att producera det som behövs i samhället istället för att skapa så hög vinst som möjligt åt aktieägarna.

Där den vinst som skapas gemensamt, kan användas där det inte går att göra vinst. Där Volvos vinster kanske gör sig bättre i äldreomsorgen än i Volvo-ägarnas fickor.

Tänk dig att de nya moderna robotstyrda maskinerna som köpts in till din fabrik gör så att du kan gå ner i arbetstid, istället för att du får sparken. Finns det inte tillräckligt med arbete? Bra! Då delar vi på jobben och får mer fritid!

Tänk dig att politiken inte går ut på att skapa ett så bra företagsklimat som möjligt, utan istället på att skapa ett så bra arbetsklimat som möjligt. Där det kanske inte gör så mycket att ditt företags resultat var något sämre än förra året. Det är väl ändå bättre med lite lugnare arbetstempo så att du inte känner dig som en urvriden trasa när du kommer hem.

Tänkt dig ett samhälle där allt värde – varor, tjänster och pengar – som skapas av allas arbete på arbetsplatser runt om i Sverige används på ett demokratiskt sätt.

Behöver vi bättre sjukvård? Då styr vi resurserna dit! Finns det ett behov av mer, modernare eller bekvämare kläder? Mer åt klädsektorn! Är järnvägen i behov av upprustning? Inga problem, tillsätt extra resurser!

Du behöver inte tänka dig detta som något utopiskt paradis, för det är det inte. Sådana finns bara i verklighetsfrånvända filosofers huvuden.

Även i ett socialistiskt samhälle kommer det att finnas kriminalitet, miljöförstöring och korruption. Skillnaden är att vi gemensamt kan försöka lösa problemen istället för att överlåta dem åt marknadens kaos.

Demokratin förvandlas från ett evigt tjatande om vad som borde göras till att vi faktiskt gör något. Ekonomin, som idag framstår som en otyglad naturkraft, kommer att stå i människans tjänst. Vi, tillsammans, beslutar vad som ska produceras, när det ska produceras, hur det ska produceras och åt vem det ska produceras. Så som demokrati borde vara!

Ett samhälle som bygger på samarbete istället för konkurrens och på planering istället för anarki. Som bygger på övertygelsen om att människan är en social varelse som kan skapa sin egen framtid.

Idén om socialism är inte ny. I hela mänsklighetens historia har såväl filosofer som fattigbönder drömt om ett samhälle byggt på rättvisa, gemensamt ägande och samarbete.

Flera gånger i historien har människor gått samman för att försöka förverkliga ett sådant samhälle. Slavuppror och bondearméer har ofta burit idén om det klasslösa samhället på sina banér, ofta svept i religiösa dimmor.

Karl Marx och Friedrich Engels var alltså inte de första socialisterna när de 1848 skrev sin berömda skrift ”Det kommunistiska partiets manifest”. De var däremot de första socialisterna som efter noggranna studier av det kapitalistiska samhället påpekade att de historiska förutsättningarna för socialismen hade uppnåtts. Socialismen var ingen utopi, den kunde bli verklighet här och nu!

Kapitalismen hade inte bara skapat ett globalt ekonomiskt system och en enorm teknisk utveckling som flätat ihop miljontals människors arbete – och därmed i grunden gjort arbetet kollektivt. Den hade också fött fram den klass av arbetare som hade möjligheten att välta systemet över ända och göra även resultatet av produktionen, vinsterna, kollektiva.

Kapitalismen, och den utveckling kapitalismen för med sig, skapar alltså förutsättningar för att genomföra ett rättvist och gemensamt ägt samhälle. Den oerhört snabba tekniska utvecklingen, tillsammans med vetenskapliga och inte minst informationstekniska framsteg, innebär att mänskligheten har möjlighet att producera varor och tjänster så det täcker alla människors behov, och mycket mer därtill. Men då krävs kamp mot de som har makten.

I dagens kapitalism ägs merparten av arbetsplatserna, fabrikerna och maskinerna av privata intressen och produktionens huvudsakliga mål är att öka vinsten. Allt från sjukhus och skolor till bostäder och infrastruktur ska skötas och drivas för att ge ett aktiebolag vinst.

Produktionen har alltså i sig inget annat mål än ökad vinst. Vad som produceras är tvärtom irrelevant. Må det vara bostäder, vapen, sjukvård, popcornmaskiner eller reklamtjänster. Denna kapitalismens drivkraft kan naturligtvis inte ta någon hänsyn till människors välbefinnande, till miljö eller för den delen till andliga eller kulturella värden.

Hela samhället förvandlas till en marknadsplats, där även vår egen arbetskraft blir till en vara bland många andra att köpa, sälja och pruta på.

Den kapitalistiska marknaden kan på ytan verka som ett fritt och rättvist samhälle, vi agerar ju alla på en fri marknad och är formellt sett inte tvingade till något. Men det räcker att blicka ut över samhället idag för att se att friheten för vanliga arbetare är begränsad. För trots att det är arbetarna som skapar vinsterna på alla världens företag tillfaller rikedomarna de som äger företagen.

Det är ägandet och rikedomen som bestämmer din makt. Har du en tjock plånbok kan du fritt välja, såväl i mataffären som när det gäller utbildning och sjukvård. Äger du dessutom en bank eller sitter i Volvos bolagsstyrelse har du inte bara större möjligheter än en arbetare, utan också direkt inflytande över samhällets ekonomi och politik.

Idag är demokratin i bästa fall halv. Vi har visserligen möjlighet att rösta vart fjärde år, men politikernas verksamhet begränsas allt mer till att försöka skapa ”bra förutsättningar” för storföretagen.

Genom rika lobbyorganisationer skapar sig företagen dessutom ett enormt inflytande bland politikerna och det räcker att blicka västerut, mot USA, för ett exempel på ett samhälle där presidentkampanjen så gott som alltid avgörs av pengarna.

Den verkliga makten ligger idag inte hos folket, utan hos marknaden och framförallt hos den lilla elit som äger och kontrollerar storföretagen. Ett fåtal finanskoncerner dominerar Stockholmsbörsen och äger direkt eller indirekt de flesta stora företag, inklusive media. Benämningen oligarki, som borgerlig media gillar att använda om länder i öst där ett litet antal extremt rika kapitalister har den verkliga makten, kan lika gärna användas om Sverige.

Många kan idag skriva under på att kapitalismens rovdrift på människor och natur är ohållbar. Ändå känns tanken på att kapitalismen kan ersättas med något annat avlägsen. Inte ens när den härskande eliten avslöjas som korrupta skattesmitare ifrågasätts det kapitalistiska systemet i grunden.

Ska vi överhuvudtaget försöka föreställa oss ett samhälle efter kapitalismen måste vi först föreställa oss möjligheten att ta makten från den härskande eliten av finanskapitalister och oligarker.

Den i det politiska finrummet
förbjudna tanken måste tänkas. Kapitalismens rovdrift kan bara brytas genom att den härskande eliten tvingas lämna ifrån sig makten och rikedomarna.

En revolution innebär att den pyramid där finanskapitalisterna är i toppen och arbetarna i botten måste vändas upp och ner. Marknadsdiktatur ersätts med arbetarmakt. Det privata ägandet av produktionsmedlen ersätts med gemensamt ägande.

Socialismen är därför både enkel och svår. Enkel, för att alla förutsättningar redan finns framför oss. Svår, för att socialismen kräver kamp och konfrontation med makten. Därför är den också helt beroende av din medverkan.
Fakta

Socialismen är möjlig här och nu!

Marxistiska begrepp
  • Socialism är både ett samlingsbegrepp för olika socialistiska idéer och rörelser och ett begrepp för det samhälle där merparten av produktionsmedlen ägs av den arbetarstyrda staten. Ett socialistiskt samhälle innehåller många rester och kvarlevor av kapitalismen.
  • Kommunism används ofta som samlingsbegrepp för de revolutionärt socialistiska idéerna och rörelserna, men är också uttrycket för det klasslösa samhället där varken klasser eller stat finns kvar.
  • Kapitalism är det samhälle där produktionsmedlen, alltså maskiner, fabriker och arbetsplatser, är privatägda och produktionen har som mål att skapa mervärde, alltså en ständigt ökande vinst.
  • Proletariatets diktatur är ett begrepp Karl Marx använde för att beskriva den socialistiska arbetarstatens makt över kapitalisterna, i motsats till den kapitalistiska marknadsdiktaturen. Proletariatets diktatur har alltså ingenting att göra med en persons eller ett partis diktatur, utan avser en samhällsklass makt över en annan.
  • Revolution betyder total samhällsomvandling. I marxistiskt språkbruk avser det oftast att en klass störtar en annan klass och omdanar samhällets ekonomiska grund. En folklig revolutionon kan ta sig många uttryck, både våldsamma och fredliga, parlamentariska och utomparlamentariska.