”Rebeller hade tillgång till sarin”
I september var USA på väg att bomba Syrien som straff för Assad-regeringens påstådda kemiska attack. Men Barack Obama sade inte ett knyst om att han flera månader tidigare fått varningar om att rebellgrupper i Syrien har tillgång till sarin.
Avslöjandet görs av den amerikanske journalisten Seymour Hersh i London Review of Books. Om artikelförfattaren hade varit någon annan hade detta förmodligen gått spårlöst förbi. Men då Seymour Hersh är känd för att ha avslöjat USA:s massaker i Song My, Vietnam, liksom tortyren i Abu Ghraibfängelset i det ockuperade Irak får hans ord en viss tyngd.
Seymour Hersh har under årens lopp upparbetat ett brett kontaktnät högt upp i maktens hierarkier i USA. Det är sådana källor som ligger till grund för artikeln ”Vems sarin?”, där Hersh ifrågasätter Vita husets officiella bild av den kemiska attacken i Ghouta utanför Damaskus 21 augusti i år
Att det i Ghouta använts kemiska stridsmedel i form av nervgasen sarin har FN:s vapeninspektörer slagit fast. Detta ifrågasätts inte heller av Hersh.
Han menar däremot att det snabba utpekandet av den syriska regeringen som skyldig inte byggde på bevis.
Istället valde USA:s officiella företrädare att hemlighålla information från de egna spionorganisationerna och ljuga för allmänheten. Allt för att motivera de planerade bombningarna av Syrien till stöd för rebellsidan.
Redan i maj och juni, alltså flera månader innan den kemiska attacken i Ghoutaområdet, informerade CIA Vita huset om att flera al-Qaidaanknutna rebellgrupper hade kunskapen att tillverka och använda nervgasen sarin.
En särskild rapport ägnades åt att en irakisk kemvapenexpert och tidigare militär, Ziyaad Tariq Ahmed, numera fanns på plats hos rebellgruppen Jabhat al-Nusra i Ghoutaområdet.
Trots detta hävdade den amerikanska regeringen upprepade gånger att det bara var den syriska regeringsarmén som hade tillgång till kemiska stridsmedel. Därför fanns bara en part att välja på när den skyldiga till Ghoutaattacken skulle pekas ut.
Hersh har bland anställda inom USA:s militär och underrättelsetjänster funnit en ilska över att bevis manipulerats i efterhand för att lägga skulden på president Bashar al-Assad och understödja krigsplanerna.
I artikeln berättar Hersh att USA har ett hemligt övervakningssystem av Syriens kemiska anläggningar. Detta visade inte på någon ovanlig aktivitet innan Ghoutaattacken ägde rum. Enligt Hershs källor blev Obamaadministrationen lika överraskad som omvärlden.
Ändå hävdade Obama efter attacken att USA flera dagar innan den 21 augusti visste att den syriska armén förberedde användandet av kemiska vapen. Det var ett uttalande som upprörde flera oppositionella. Om USA visste, varför ingrep man inte?
Trots att Seymour Hersh är en världsberömd journalist var det inte lätt för honom att publicera ett material som pekar ut Vita huset som lögnare. Washington Post sade nej med hänvisningen till att källkontrollen inte dög. Men samma tidning hade inga problem med att tidigare publicera de uppgifter från Vita huset som ifrågasätts i Hershs artikel.
Tack vare publiceringen i London Review of Books har artikeln fått viss spridning i väst. I Sverige har den uppmärksammats av Aftonbladet kultur samt överraskande nog av Göteborgs-Posten.
Låt oss hoppas att Hershs avslöjanden uppmuntrar fler att ifrågasätta maktens påståenden om Syrien.
Låt oss också hoppas att någon av de stora medierna vågar ta ytterligare ett steg och granska de många oklarheter som finns kring den i väst officiella bilden av Ghoutaattacken.