Därför är elen så j***a dyr

Den senaste tiden har vi sett de högsta elpriserna någonsin i Sverige. I de två sydligaste elområdena, som omfattar alla tre storstäder, kostade elen 6,46 kronor per kilowattimme mellan klockan 16-17 måndagen den 6 december 2021. Ungefär tre gånger så dyrt som vanligt.

Beror de höga elpriserna på att vi har elbrist i Sverige?

Nej. Sverige är tvärtom en stor nettoexportör av el. 2021 exporterades rentav svensk el under vintermånaderna januari och februari.

Sedan kan det uppstå tillfälliga underskott i elproduktionen, som när vindkraften stannar av på grund av svag vind eller som när man tvingas nödstoppa några av de sex kärnkraftsreaktorer som fortfarande är i drift, vilket sker titt som tätt. Under perioden juni till december 2021 var Sverige ändå nettoexportör av el under samtliga dygn utom två. 

Sådana tillfälliga underskott borde inte vara något problem. Det finns till exempel system för ellagring. Men i Sverige har såväl staten som elbolagen struntat i bygga ut sådana system. Elbolagen tjänar mer pengar på att sälja billig svensk el till överpris på den europeiska marknaden.

Beror de höga elpriserna på orimligt höga energiskatter? 

Nej, inte under normala omständigheter. För varje förbrukad kilowattimme betalar hushållen 36 öre i skatt. Till det kommer moms. Elintensiva industrier, vilka numera inkluderar de nya serverhallarna i Norrland, är dock befriade från elskatt.

Historiskt sett har Sverige tack vare vattenkraften haft ett av Europas lägsta elpriser. Men sedan elmarknaden avreglerades i slutet på 1990-talet bestäms priserna inte längre av de låga produktionskostnaderna här hemma, utan av priserna på den europeiska spotmarknaden. Och när de stiger, som i höstas, stiger också momsintäkterna. I fjol plockade staten in 30 miljarder kronor på hushållens elkonsumtion.

Det är inte skatten som ger de höga elpriserna. Men staten har definitivt råd att kompensera elkonsumenterna för det elände som den avreglerade marknaden skapat. 

Men skulle inte den avreglerade marknaden ge oss lägre priser?

Jo, så påstods det. Men i verkligheten blev det tvärtom. Sedan 1996 har elpriset för en villakund med eluppvärmning mer än fyrdubblats och för en lägenhetskund har det fördubblats.

Det är så den internationaliserade marknaden fungerar. Att Sverige tack vare framför allt vattenkraften har en billig och säker elproduktion spelar ingen roll för svenska konsumenter, när det är priset på den nordeuropeiska elbörsen som styr. 

Den europeiska marknaden blir också allt större. Så sent som i höstas invigdes till exempel en ny elkabel från Norge till Storbritannien, ett högprisland som framöver kommer att påverka elbörspriset. 

Där det finns förlorare finns vinnare. De stora vinnarna är elbolagen, här hemma ledda av kartellen Vattenfall, Fortum och Eon, som gladeligen tar ut överpriser på den billiga el som produceras i Sverige. Och inte bara av europeiska kunder, utan också av svenska. Elbolagen rånar oss!

Vad beror då elprischocken på?

Grundorsaken är som sagt avregleringen, som förvandlat elförsörjningen från en nationell angelägenhet till en spekulativ internationell marknadsplats. 

Men den omedelbara orsaken är mer krass. Elprischocken beror på höjda gaspriser i Europa. 

Cirka 20 procent av elproduktionen i EU kommer från naturgas, framförallt importerad från Ryssland. Från april till december 2021 femdubblades priset på naturgas, från knappt 20 euro till drygt 100 euro per megawattimme. Det är detta skyhöga gaspris som slår igenom också i Sverige. 

I debatten hävdas att Ryssland och Putin höjt gaspriset på rent djävulskap. Så kan det vara. Men om USA och EU slutade djävlas med Ryssland vad gäller den nya gasledningen Nord Stream 2 vore problemet över på ett ögonblick. 

Är Sverige särskilt hårt drabbat?

Nej. Med en integrerad marknad som omfattar hela norra Europa drabbas alla länder. Fast olika hårt. I södra Sverige, som har de högsta inhemska elpriserna, var elpriset i december 1,90 kronor per kilowattimme (kWh). Det är historiskt högt. I södra Norge var motsvarande pris 1,80 kronor per kWh, i Tyskland 2,30 kr per kWh och Frankrike 2,80 kr per kWh.

Är det nödvändigt att bygga ny kärnkraft för att säkra elförsörjningen?

Nej. Det är inte nödvändigt och framförallt vore det fullständigt ansvarslöst, då kärnkraften är en farlig energikälla som ännu inte löst sina avfallsproblem. Olyckorna i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima har faktiskt inträffat.  

Att kärnkraften skulle vara klimatneutral är falskt. Utsläppen från uranbrytning, som numera är förbjuden i Sverige, och anrikning av uran, tillräcklig för att hålla igång de nuvarande sex reaktorerna, motsvarar sju procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser. Att större delen av dessa utsläpp numera sker utomlands gör inte kärnkraften klimatneutral.  

Kärnkraft är dessutom en oerhört dyr energikälla. Det finns inget förbud mot att bygga ny kärnkraft i Sverige, men det finns ingen kommersiell aktör som är intresserad av bygga nytt. Eftersom det är för dyrt och eftersom det tar för lång tid. I Finland påbörjades bygget av den tredje reaktorn i Olkiluoto 2005 och efter otaliga förseningar och enorma kostnadsökningar startades den inte förrän härom veckan och har ännu inte tagits i drift.

Notera för övrigt att kärnkraftslandet Frankrike i december hade ett betydligt högre elpris än Sverige. 

Att ge medborgarna tillgång till trygg och billig el var tidigare en samhällelig förpliktelse och den ordningen bör återinföras.

Vad bör då göras? 

I det längre perspektivet bör energiförsörjningen befrias från marknaden. Att ge medborgarna tillgång till trygg och billig el var tidigare en samhällelig förpliktelse och den ordningen bör återinföras. Staten måste återta makten från marknaden. Sedan ska vi naturligtvis dela med oss av vårt överskott till länder som har sämre förutsättningar att producera el. 

Elkonsumtionen kommer att öka framöver, så i det kortare perspektivet gäller det att påskynda utbyggnaden av förnyelsebar el. Sverige har goda förutsättningar för vindkraft, men ligger lång efter länder som Danmark och Tyskland i det avseendet. Endast 16 procent av elen i Sverige kommer från vindkraft mot 47 procent i Danmark.

Med mer vindkraft i produktionen är det också nödvändigt att bygga ut ellagringskapaciteten. Det blåser ju inte alltid. Det finns system för sådan lagring och det skandalöst att de ännu inte är i funktion. Men så blir det när marknaden får bestämma. Varför lagra el när elen går att sälja till överpris?

Sist men inte minst är det nödvändigt att satsa på energieffektivisering. Enligt energiforskningen läcker det svenska energisystemet som ett såll. Det läcker från bostäder, det läcker från industrin och det läcker från den växande elbilsflottan, där tillverkarna satsat på motorstinna suvar. 

Men som sagt. Det viktigaste av allt är att befria elen från marknaden