Döden på jobbet: Därför döms så få
Mellan åren 2017 och 2021 inträffade 220 dödsolyckor på olika arbetsplatser runtom i Sverige. Av alla dessa var det bara 16 stycken fall som ledde till rättsliga påföljder. Varför döms så få arbetsgivare för dödsolyckor?
Antalet dödsolyckor på jobbet har ökat under första halvåret av 2023, jämfört med föregående år. Och om årets siffror fortsätter i samma riktning kommer 2023 bli det dödligaste året för arbetare på över tio år.
Men samtidigt är det bara en liten andel av alla dödsolyckor som leder till rättsliga påföljder. Enligt en granskning för två år sedan, gjord av Arbetet, så inträffade 220 dödsolyckor på jobbet mellan åren 2017 och 2021. Av dessa är det bara 16 som gett rättsliga påföljder för antingen företaget eller en ansvarig person. Färre än vart tionde fall.
Jörgen Lindberg är vice chefsåklagare på riksenheten för arbetsmiljö- och miljöbrott. Han menar att siffrorna stämmer, men att Åklagarmyndigheten samtidigt jobbar utifrån andra utgångspunkter.
– Vi måste alltid förhålla oss till det straffrättsliga systemet och grundpelaren i detta är att det inte skett ett brott om vi inte kan bevisa motsatsen. Dessa typer av utredningar blir väldigt tekniskt komplicerade och vi, som åklagare, har full bevisbörda och måste utreda både händelseförlopp och orsak.
Det finns också vissa dödsfall som måste avskrivas redan från början, sett från en juridisk ståndpunkt. Detta gäller bland annat för dödsolyckor hos egenföretagare, inom till exempel skogs- eller jordbruk, eftersom dessa inte omfattas av någon arbetsmiljölag. Allt som allt motsvarar dessa fall cirka 30 procent av alla dödsolyckor, enligt statistik från Arbetsmiljöverket.
– Ibland går det inte ens att svara på vad som hänt, och i vissa fall handlar det om en ren olycka. Det blir då svårt att döma någon eftersom vi måste kunna bevisa att orsaken till dödsfallet handlade om en tydlig brist hos arbetsgivaren, säger Jörgen Lindberg till Proletären.
För att kunna bevisa oaktsamhet använder sig Åklagarmyndigheten av olika regler och föreskrifter som tagits fram av Arbetsmiljöverket, och i vissa fall även manualer för hur olika maskiner ska användas på korrekt sätt. Jörgen Lindberg lyfter exemplet med en fallolycka.
– Låt säga att det fanns ett skyddsräcke monterat när Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion men att någon underentreprenör lossat på det. Vem är det då som gjort det? Och vem kommer erkänna detta? Bara en sådan enkel sak kan göra att en utredning inte leder till något åtal.
Men det finns också exempel på fall som läggs ned av Åklagarmyndigheten och som bara tas upp igen efter det att till exempel Arbetsmiljöverket överprövat beslutet. Ett exempel är företaget Södra Cell i Mönsterås där ett åtal om en dödsolycka lades ned. När Arbetsmiljöverket valde att överpröva Åklagarmyndighetens beslut ledde detta till att företaget fick en företagsbot på 1,5 miljoner kronor.
”Härigenom har en eller flera personer inom föreningen [Södra Cell] av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen ålegat föreningen till förebyggande av ohälsa och olycksfall och har därmed av oaktsamhet vållat [den avlidne arbetarens] död”, skriver Tingsrätten i sin dom.
Är det verkligen så här det ska gå till?
– Både ja och nej. Varje åklagare är självständig i sin ärendehantering. Vilket betyder att en chef aldrig får gå in och bestämma hur åklagaren ska agera. Vi hamnar alltid i bedömningar där situationen inte är svart eller vit. Det här är i princip samma process som finns bland domstolarna där du kan överpröva olika instansers beslut. Det är så juridiken fungerar, säger Jörgen Lindberg.
Det finns också kritiker som menar att Åklagarmyndigheten ibland tar den enkla vägen och nöjer sig med en företagsbot. En dom som inte kräver att en enskild person pekas ut för dödsolyckan. Detta riskerar att leda till att det personliga ansvaret för arbetsgivare och ledning försvinner.
– Det är problematiskt. Det har preventiv effekt om människor vet att de agerar under straffansvar, menade arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog när han blev intervjuad av Arbetet i samband med deras granskning.
Jörgen Lindberg protesterar mot påståendet att Åklagarmyndigheten skulle välja en viss typ av strafföreläggande.
– När det kommer till dödsolyckor ska vi alltid åtala en fysisk person och söka en företagsbot parallellt. Men det finns situationer där det är omöjligt att peka ut en individ som är ansvarig för arbetsmiljöbristen. I detta läge ser förmodligen åklagaren att det inte kommer bli en fällande dom och då blir det bara en företagsbot.
Jörgen Lindberg menar också att de fall som inte leder till några rättsliga konsekvenser inte har att göra med någon slags resursbrist. I alla fall inte hos Åklagarmyndigheten.
– Vi kan säkert bli vassare på det vi jobbar med. Men den huvudsakliga förklaringen till antalet domar med rättsliga påföljder är straffrättsliga kriterier. Det ställs väldigt höga krav på att du ska bli dömd för ett brott och om inte alla boxar kan bockas av så är det inte ett brott i lagens mening.