Intervju: ”Jag hoppas att fler ska kalla sig fredsfittor”

Det är inte lätt att rakryggat stå upp för freden. Särskilt inte i dessa tider. Det vet Agnes Hellström, tidigare ordförande i Svenska Freds, mycket väl.

Hon satt på posten förra våren när Ryssland invaderade Ukraina och det blev Natohysteri i Sverige. Och hon fick ta en hel del skit när hon kritiserade krigshetsen.

Nu är hon aktuell med boken Fredsfittan, som beskriver den dramatiska tiden från januari 2022 till sommaren samma år, då hon lämnade ordförandeposten. Titeln är inget tillmäle hon fått kastat över sig – utan hennes svar på vad motsatsen till ”stridspitt” skulle vara.

– Det är en feministisk titel. Jag hoppas fler ska kalla sig fredsfittor och känna att det är viktigt att lyfta alternativ och andra perspektiv. Särskilt i ett så hårt klimat som just nu, berättar hon för Proletären.

När invasionen drog igång blev det som en perfekt storm för Natoförespråkarna, menar Agnes Hellström. Moderaterna drev på hårdast och när Sverigedemokraterna svängde i april fanns en majoritet i riksdagen till stöd för ett Natomedlemskap, samtidigt som en majoritet av befolkningen fortfarande sa nej eller tvekade. Det blev ganska snabbt så att alla som var kritiska till ett svenskt medlemskap ”gick Putins ärenden”.

Den tyngsta vändningen var Socialdemokraternas.

– Och det saknade förankring hos medlemmarna. Många medlemmar uttryckte stor frustration över att den interna dialogen blev en monolog i ett zoom-möte. Sen kom analysen och beslutet från partiledningen. Det blev väldigt tydligt hur hierarkiskt socialdemokraternas parti är. 

Boken skildrar också hur frågan behandlades i media. Agnes Hellström är journalist i grunden och är väldigt kritisk till bland annat SVT:s bevakning av Natofrågan.

– Jag vill synliggöra hur obalanserad representationen var, framför allt vad gäller de ”objektiva” experter som bjöds in. De hade en personlig uppfattning, var för ett Natomedlemskap och var ofta kopplade till Natoförespråkande tankesmedjor som hade verkat för Natomedlemskap länge. Det är inte rättvist att inte vara tydlig med gästernas åsikt. Det bryter mot de journalistiska principerna.

Fredsfittan (2023) kom ut förra veckan på Bazar Förlag.

Agnes Hellström beskriver också det ändrade tonläget i public service, en slags ”militaristisk vurm” som har fortsatt även efter att Natobeslutet fattades.

– Som exempel fick en expert i Aktuellt utvärdera stridsvagnars räckvidd. Kriget blir som ett tv-spel, när det i verkligheten är en mänsklig katastrof med tiotusentals döda.

Agnes Hellström blev inbjuden till public service en del gånger. Hon var ensam Natomotståndare i nästan alla situationer. 

– Jag avbokades dock minst lika många gånger, vilket är relevant att lyfta. När Medierna i P1 granskade Natodebatten så var SVT:s svar att det var jättesvårt att hitta Natomotståndare att ha med. Jag vill ifrågasätta det… Om man inte anstränger sig hittar man bara likadana personer. Det ligger i uppdraget att anstränga sig.

– Men många valde kanske också bort att medverka. De som var kritiska till Natointrädet kallades Putinkramare. Hade jag fått en krona varje gång jag hört det så hade jag kunnat leva ganska gott…

Agnes Hellström lyfter fram ett exempel på hur hårt debattklimatet har blivit. När Göteborgspostens liberale ledarskribent Adam Cwejman påpekade att konflikten i Ukraina riskerar att bli frusen och att vi inte får släppa förhandlingsbordet ur sikte lät inte reaktionerna vänta på sig: han stämplades som Putinkramare.

– Det här debattklimatet är livsfarligt för den demokrati vi säger oss vilja skydda. Dessutom så hade han ju rätt. De allra flesta krig slutar vid förhandlingsbordet och det får man aldrig glömma bort. 

Agnes Hellströms avgång som ordförande var planerad och hade inte med kriget att göra. Men hon medger att det var en väldigt tuff period för henne och föreningen. 

– Det var ett exceptionellt läge för oss. Vi kände en press och ett tempo som vi nog inte varit med om tidigare. Det finns säkert mycket vi hade kunnat göra annorlunda. Jag gjorde mitt allra bästa. Det gjorde mina kollegor också. Sedan fanns så klart massor av bollar som vi hade kunnat fånga, springa på eller reagera mot som vi inte hann med. Vi var en liten förening som var under hård press.

Men några fredsfrön såddes i alla fall. Föreningens medlemsantal har fördubblats sedan 2020. De är nu över 11.000 medlemmar.

– Det säger en del om hur viktigt det är med röster som pratar om avspänning och förebyggande åtgärder.