Ökad arbetskraftsimport – och stort mörkertal

Byggindustrin toppar statistiken över antalet utstationerade arbetare, det vill säga arbetare som är i Sverige under en begränsad tid på uppdrag av en utländsk arbetsgivare. 32.573 arbetare, omräknat 43 procent av de totalt 74.343 arbetare som anmäldes till utstationeringsregistret förra året, arbetade inom byggbranschen. 18.706 arbetare, eller 25 procent av totalen, fanns inom tillverkningsindustrin.

Det är sannolikt en grov underskattning av det verkliga antalet utländska arbetare i Sverige. Enligt arbetsgivarorganisationen Byggföretagen finns det minst 55.000 utländska byggjobbare i Sverige, främst polacker, balter och slovaker.

Men också den uppgiften är med stor sannolikhet en grov underskattning: skillnaden mellan bolagens huvudman Byggföretagen, ledd av förre moderata riksdagsledamoten Catharina Elmsäter-Swärd, och facken har alltid varit markant. För några år sedan redovisade Byggföretagen 16.000 utländska byggnadsarbetare i Sverige, medan byggfacken hävdade att det verkliga antalet var 50.000. Skatteverkets tidigare nationella samordnare Ola Bergman talade om 100.000 utländska arbetare, varav 30.000 bara i Stockholm.

Sedan 2020 har antalet officiellt registrerade utländska arbetare enligt Arbetsmiljöverkets siffror ökat från totalt 39.700 till 74.343. Syftet med att registrera utländsk arbetskraft i Sverige är att bolaget som tar in arbetarna, också ska garantera att svenska regler och kollektivavtal om arbetsmiljö, arbetstider, semester, föräldraledighet, lön och skatt följs.

– Företag ska inte kunna utnyttja skillnader i arbets- och anställningsvillkor för att vinna konkurrensfördelar, därför är det viktigt att alla utstationerade anmäls. Det här är något vi kontrollerar vid våra inspektioner, tyvärr kan vi se att reglerna om utstationering inte alltid efterlevs och det är allvarligt, säger Robert Scarlini som är enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensam kontroll, i rapporten.

Men statistiken är ihålig. Alla utländska arbetare i Sverige anmäls inte till Arbetsmiljöverket (AV). I verkligheten ute på arbetsplatserna är antalet utländska arbetare mycket större än de drygt 74.000 som anmälts. Arbetare som ofta jobbar för låga löner under ibland närmast slavliknande förhållanden.

Granskningsföretaget Ansvar Säkerhet (AS) har gått igenom hur verkligheten ser ut i utlandsregistrerade bolag inom bygg, städning och transport. I en rapport konstaterar AS att kriminaliteten är utbredd bland de utländska bolag som lockar utländska arbetare till Sverige.

Det är bolag som förser svenska byggjättar som NCC och Skanska med arbetare. Här handlar det om svart arbetskraft och lönedumpning, och bristerna i arbetsmiljön sägs vara mer regel än undantag.

För de bolag som är registrerade i första hand i Polen och i de baltiska länderna hävdar AS att i princip alla struntar i de lagar och regler som ska gälla på svensk arbetsmarknad. Och enligt Arbetsmiljöverkets rapport är just Polen den största exportören av arbetskraft till Sverige: 12.153 polska arbetare fanns i Sverige 2023, drygt 16 procent av alla utländska arbete. Litauen, med 9.469 arbetare, svarade för nästan 13 procent av de utländska arbetarna i Sverige.

Enligt AV:s rapport finns de flesta av de utstationerade arbetarna i Stockholm (18.881) och Västra Götalands län (16.406).