Prisstopp från höger och vänster i Europa

Frankrike har tillsammans med livsmedelskedjorna infört prisstopp på basvaror och Spanien har tagit bort moms för basvaror och infört granskning av prishöjningar. I Sverige har regeringen inte tagit till några åtgärder, trots att livsmedelspriserna ökar snabbare här. 

Under 2022 ökade de svenska livsmedelspriserna med 19 procent i genomsnitt. Det är en procent över EU-snittet och mer än i något av våra nordiska grannländer. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar har föreslagit priskontroller i Sverige, riksbankschefen Erik Thedéen säger till TT att det inte är rätt väg att gå.

I Frankrike, där livsmedelspriserna ökade med 13 procent under fjolåret, har president Macrons liberala regering i samråd med matvarukedjorna infört ett stopp på prisökningar på basvaror under ett kvartal. Enligt överenskommelsen ska staten inte tillföra något bidrag till mataffärerna, utan kostnaden som beräknas till ”flera hundra miljoner euro” ska tas från matvarujättarnas vinstmarginal.

Enligt Frankrikes finansminister Bruno Le Maire har priserna på insatsvaror som vete, solrosor och fraktkostnader sjunkit och i samband med att överenskommelsen annonserades sa han att ”tyngden av inflationen måste delas” och ”alla måste bidra”. 

Men kritiker, däribland den fackliga centralorganisationen CGT, menar att en annan bov i inflationsdramat, livsmedelsproducenterna, inte berörs av överenskommelsen. De stora livsmedelsbolagen har gjort stora vinster under 2022 och haft en genomsnittlig vinstmarginal på 44,7 procent, men istället för att priskontrollera den branschen har regeringen nyligen klubbat igenom ett bidrag till livsmedelsindustrin på 500 miljoner euro.

I Spanien har den socialdemokratiska regeringen valt att sänka momsen på basvaror som mjölk, bröd, ägg, ost, frukt och grönsaker från fyra till noll procent, och momsen på pasta och oljor från tio till fem procent, under årets sex första månader. Enligt regeringens dekret får affärerna inte  ”höja priset för att öka vinstmarginalen” utan enbart kompensera för ökade kostnader. Inflationen på de påverkade matvarorna har minskat med i snitt 1,9 procent sedan skattesänkningen.

Den spanska vänsteralliansen Unidas Podemos, som sitter i regering tillsammans med det traditionella socialdemokratiska partiet PSOE, har kallat åtgärderna för otillräckliga och menar att mataffärerna har lyckats sko sig på skattesänkningen. De föreslår höjd skatt för livsmedelsföretag, priskontroller, veckovisa inspektioner i mataffärerna för att följa priserna och möjlighet att bötfälla affärer som bryter regeringens dekret.

Det spanska högerpartiet Partido Popular vill utöka skattesänkningarna till att också gälla kött, fisk och engångsartiklar i plast.