Statens krispengar kan gå till kriminella bolag
Byggmarknadskommissionen varnar i en rapport för att kriminella byggbolag kan ta del av stödåtgärderna som lanserats för att möta coronakrisen.
Byggbranschen i Sverige har klarat sig relativt väl under coronapandemin. I veckan släppte tre stora byggbolag – Skanska, JM och NCC – sina kvartalsrapporter och alla tre kan rapportera en tydlig uppgång jämfört med föregående år.
Huruvida byggbolagen planerar att ta del av regeringens stödpaket är i dagsläget oklart. Men det finns en oro över att oseriösa bolag kan komma att ta del av pengarna.
Den nystartade byggmarknadskommissionen, som finansieras av organisationer och företag med anknytning till byggsektorn, har släppt en rapport som varnar för ”en omfattande arbetslivskriminalitet inom byggsektorn”. Detta kan komma att leda till att ”företag i vissa fall använder konkurs som ett sätt att lura staten på pengar för lönegaranti.”
”Utifrån detta perspektiv finns det starka skäl att vara oroad över att stödåtgärderna med anledning av coronapandemin kan komma att utnyttjas på ett felaktigt sätt”, summerar rapporten.
Före detta bostadsminister Stefan Attefall (KD) är ordförande för Byggmarknadskommissionen.
– Vi har beställt rapporten med tanke på pengarna som nu ska betalas ut av staten. Det finns risker med detta och det måste finnas personer som kontrollerar vart pengarna hamnar, säger han till Proletären.
Skulle du säga att det är en generell beskrivning av byggsektorn som presenteras i rapporten?
– Jag skulle säga att detta är ett generellt problem för myndigheterna. Vi vet att dessa ljusskygga företag finns. Just därför lanserade man Byggmarknadskommissionen. Det finns allt mellan ”vanligt fusk” där man använder svartarbete, till organiserad brottslighet.
Men rapporten har en ganska alarmistisk ton, stämmer det verkligen att det är så pass illa inom byggsektorn?
– Ingen skulle vara gladare än jag om det inte stämde. Och det är inte säkert att dessa problem kommer upptäckas idag. Problemen kan komma längre fram, när fuskarna lärt sig luckorna i systemet.
– Trycket på myndigheterna är stort. Om stödet ska ha någon verkan måste utbetalningarna ske fort och detta blir ett dilemma. Då måste man ha uppföljningsmekanismer.
Att det skyndas är inte en underdrift. Tillväxtverket, som skapades under alliansregeringen 2009, är en av myndigheterna som ansvarar för att kontrollera fusk som kan ske i samband med permitteringsbidragen. I dagsläget får myndigheten in mellan 2.000-3.000 ansökningar per dag, berättar Tim Brooks, avdelningschef Företag på Tillväxtverket, för Proletären.
– Jag kan inte gå in på detaljer på hur vi jobbar, men vi tar det här problemet på stort allvar. Det finns en risk i att vi skyndar, men att inte göra det skulle skapa ännu större konsekvenser för ekonomin. Nästa steg blir att kontrollera företagen som tagit del av pengarna.
– Varje gång det rapporteras som fusk så ringer det in företag som är oroliga. Majoriteten vill göra rätt för sig. Vi samarbetar dagligen med Skatteverket, Polisen och Bolagsverket och använder alla verktyg som regeringen ger oss.
Hur ser det ut för företag som har en historia av att myglat med skatt och pension i Sverige. Kan dessa ta del av pengarna?
– Vi utgår från vad lagen säger och stödet gäller för personal som betalats tre månader innan coronasmittan bröt ut i Sverige. Utöver det gör vi inte ytterligare kontroller.