Största strejkdagen i Storbritannien på tio år
– Vi är arbetarklassen, och vi är tillbaka, sa transportfacket RMT:s ordförande Mick Lynch när en halv miljon britter strejkade i veckan.
I onsdags genomfördes en av de största gemensamma strejkerna i Storbritannien de senaste decennierna. Inte sedan 2011, då fler än en miljon lade ner arbetet i protest mot den dåvarande regeringens höjning av pensionsåldern, har så många britter strejkat samtidigt.
Bakgrunden är dels de många strider om lönefrågor och arbetsvillkor som pågår mellan offentliganställda och Rishi Sunaks hårdnackade konservativa regering – och dels den attack på strejkrätten som kommer från samma regering.
Centralorganisationen TUC, motsvarigheten till svenska LO, arrangerade demonstrationer för strejkrätten under ”walkout Wednesday”, som den 1 februari döpts till i brittisk media.
Utanför premiärministerns kontor på 10 Downing Street lämnade TUC:s ordförande Paul Nowak över en namnlista med 200.000 underskrifter som kräver att Sunak och näringsminister Grant Shapps skrotar lagförslaget om att i praktiken göra det olagligt att strejka effektivt i sektorer där minimiservice behöver upprätthållas.
– Har du inte rätt att strejka är du en slav, sa lokförarförbundet Aslefs ordförande Mick Whelan vid överlämnandet.
Whelans budskap var också att regeringen måste börja förhandla med facken som vägrar gå med på reallönesänkningar.
– Alla känner någon som jobbar någonstans där de strejkar, är på väg att strejka eller har röstat för att strejka. Regeringen måste helt enkelt lyssna. Folket i det här landet talar, och de säger klart och tydligt att de vill ha mer för att kunna betala sina levnadsomkostnader.
Enligt TUC tjänar en arbetare i offentlig sektor i genomsnitt 203 pund (drygt 2.500 kronor) mindre i månaden idag jämfört med 2010, när inflationen på 10,5 procent tas med i beräkningen.
Bland annat strejkade uppemot 200.000 lärare under onsdagen. Regeringen har erbjudit lärarna fem procent i löneökning, vilket avvisats av facken med hänvisning till inflationen som är mer än dubbelt så hög.
Enligt lärarförbundet NEU påverkades omkring 23.000 skolor i England och Wales av strejken, med 85 procent av skolorna i landet helt eller delvis stängda. NEU meddelade också i måndags att man fått 40.000 nya medlemmar de senaste dagarna, som framför allt bytt från något av de andra lärarfacken där omröstningar om strejk inte gått igenom.
Även universitetsanställda på 150 universitet gick ut i sin första strejkdag av 18 under februari och mars, och fler än 100.000 offentliganställda tjänstemän strejkade.
Mer än hälften av tågen stod också stilla över hela landet då lokförarna hos 15 av operatörerna på den sönderstyckade järnvägen strejkade. En del av dem är organiserade i transportfacket RMT, vars ordförande Mick Lynch också var på plats och talade inför tusentals strejkande arbetare som demonstrerade i regeringskvarteren i Westminster:
– Varje arbetare behöver löneförhöjning, varje arbetare behöver en schyst deal. Vi kommer inte låta oss splittras. Vi är arbetarklassen, och vi är tillbaka.
Också idag fredag strejkar lokförarna som är organiserade i Aslef och RMT. På måndag strejkar på nytt sjuksköterskorna i RCN och ambulansförare som tillhör facket GMB, i vad som fortfarande bara är början på en strejkvåg som kan komma att intensifieras ytterligare de närmaste månaderna.
Vädret är kyligt i Storbritannien i februari, men nytillträdde premiärminister Sunak har redan fått det ordentligt hett om öronen.