President Hugo Chávez och ja-sidan menar att de föreslagna ändringarna av 1999 års konstitution är nödvändiga för att fortsätta Venezuelas bygge av 2000-talets socialism. Oppositionen, som till största delen utgörs av samma politiska, ekonomiska och religiösa överhet som stödde statskuppen 2002, kallar det hela för en konstitutionell kupp och ett försök att införa diktatur.
Opinionsundersökningar har visat att drygt 50 procent stöder konstitutionsreformen medan 36 procent är motståndare till den.
USA bakom studenter
På ett massmöte med ja-sidans kampanjorganisation i Caracas 6 november förklarade Chávez att folkomröstningen utgör det viktigaste slaget i Venezuela hittills. De tre hot som måste övervinnas är destabilisering, att folk avstår från att rösta eller att de röstar nej. Chávez varnade för att högeroppositionen har som strategi att skapa kaos och inför omvärlden framställa omröstningen som odemokratisk.
Varningen är befogad. De senaste veckorna har flera oppositionsdemonstrationer urartat i våld och sammandrabbningar med polisen. I spetsen för denna proteströrelse går välbärgade studenter från de privata universiteten.
Som Proletären tidigare rapporterat avslöjade USA-advokaten Eva Golinger redan i våras att det bakom de venezuelanska studenterna finns amerikanska pengar och organisatörer. Här finns paralleller till hur USA understött studentrörelser i bland annat Serbien och Ukraina under 2000-talet.
Enligt den venezuelanska dagstidningen Diario VEA möttes företrädare för Venezuelas opposition och USA:s regering i Prag 7-9 oktober. Där drogs planerna upp för det som nu utspelar sig i Venezuela.
Attackerade chavister
Ett exempel på hur det kan gå till kom onsdag förra veckan. Efter en nej-demonstration i Caracas avvek en grupp på 250 oppositionella studenter till Socialarbetar-skolan på ett av de statliga universiteten. Skolan ses som ett fäste för studenter som stöder Chávez och den bolivarianska revolutionen.
Gruppen av oppositionella gick till attack med stenar, tårgas och molotovcoctails. Närmare 150 personer, både studenter och skolpersonal, blev fast i den belägrade byggnaden. Skottlossning förekom. Den Chávez-fientliga universitetsledningen vägrade släppa in polisen på området. Förödelsen blev stor innan Räddningstjänsten grep in och såg till att de instängda tryggt kunde lämna området. Hela händelseförloppet filmades av venezuelanska tv-kanaler.
När nyheten senare spreds i de privata medierna var rapporteringen lika verklighetsfrånvänd som under statskuppen. Det talades om fredliga oppositionsdemonstranter som attackerats av beväpnade, maskerade chavister. Medierna nämnde inte ögonvittnesrapporter om att de beväpnade män som sågs på området skrikit slagord mot Chávez.
Att krypskyttar plötsligt dyker upp under oroligheter och skjuter mot båda sidor har hänt vid flera tidigare tillfällen.
Oppositionens verklighetsbeskrivning spreds till resten av världen via medier och uttalanden från USA:s utrikesdepartement.
Att med våld framkalla kaos är en metod oppositionen i Venezuela använt många gånger de senaste åren. Våldet är vad som återstår, eftersom det folkliga stödet för revolutionen i nuläget gör det omöjligt för oppositionen att segra i ett demokratiskt val.
Regeringen Chávez och de hundratusentals revolutionära aktivisterna runt om i landet är som sagt medvetna om planerna. Presidenten har konstaterat att destabiliseringsförsöket endast kan mötas genom att folket mobiliserar sig och intar gatorna fram till folkomröstningen.
PATRIK PAULOV
Proletären 46, 2007
Konstitution för bygge av socialism
Efter att i december förra året ha blivit omvald till president föreslog Hugo Chávez en konstitutionsreform, som en del i en större plan för ett socialistiskt Venezuela.
Ett förslag till ändringar i konstitutionen har under hösten debatterats på 9.200 offentliga möten över hela Venezuela. Under diskussionerna i nationalförsamlingen har även oppositionspartier, som saknar parlamentsplatser, getts möjlighet att yttra sig. Efter denna diskussion har nya ändringsförslag tillkommit.
I det förslag som nationalförsamlingen lade fram 2 november, och som folket ska rösta om, finns nya skrivningar av 69 av den nuvarande konstitutionens totalt 350 artiklar. De kommer att presenteras i två block, vilket innebär att det går att rösta ja till det ena och nej till det andra.
I det första blocket finns bland annat följande ändringar:
• Folkmakten fördjupas genom de lokala råden samt en decentralisering och omorganisering av den politiska makten. Allt mer av den gamla stats-apparaten ersätts av en ny organisation.
• Nya ägandeformer, som socialt och kollektivt ägande, erkänns samtidigt som privata monopol förbjuds.
• En social fond skapas för att ge icke anställda arbetare i den informella sektorn social grundtrygghet
• Arbetstiden minskas till sex timmar om dagen samt max 36 timmar i veckan.
• Venezuelas riksbank ställs under demokratisk kontroll.
• Utländsk finansiering i val förbjuds.
• Den militära reserven görs om till en folkmilis.
• Presidentens mandatperiod förlängs från sex till sju år och begränsningen att en president endast får sitta två perioder stryks.
• Jämn könsfördelning av kandidater vid val.
• Ursprungsfolkens rättigheter förstärks ytterligare.
Det andra blocket innehåller bland annat:
• Möjlighet att i ett nationellt krisläge begränsa vissa medborgerliga och politiska rättigheter.
• Förbud mot diskriminering på grund av hälsotillstånd eller sexuell läggning.
• Gratis universitetsutbildning samt demokrati på universiteten.
