Den 2 april började förtidsröstningen till det finländska kommun- och områdesvalet. Till skillnad från i Sverige arrangeras inte lokala och nationella val samtidigt, utan med tvåårsintervaller. Därtill röstar väljarna inte på partilistor i Finland utan på personer, som antingen tillhör ett parti eller ställer upp som obundna kandidater.
Som i andra länder där de lokala och nationella valen inte hålls samtidigt kan valen till de lokala fullmäktigena också ses som en sorts väljarbarometer för den nuvarande regeringen.
Det är andra gången sedan de så kallade välfärdsområdena infördes av förra statsministern Sanna Marins regering som val till dessa arrangeras. Välfärdsområdena tog från och med den 1 januari 2023 över det tidigare kommunala ansvaret för social- och hälsovård samt räddningstjänsten.
Vården har också seglat upp som ödesfråga i valrörelsen, starkt kopplat till den nuvarande Orporegeringens drakoniska nedskärningar av det offentliga.
Ansiktet utåt för nedskärningsprogrammet är finansminister Riikka Purra från Sannfinländarna – som tycks njuta av sin roll. I mars 2024 publicerade Sannfinländarna en bild på en leende Purra med en sax i handen, redo för nya nedskärningar. Ordspråket ”operationen lyckades, patienten dog” har på internet blivit synonymt med Purra, då ordet för operation och nedskärning är detsamma på finska (leikkaus).
Nedskärningarna, som motiveras med att minska statsskulden, har stadigt sänkt stödet för Petteri Orpos regering. I en opinionsundersökning från juli 2024 ansåg 58 procent av de tillfrågade att regeringen gjort ett dåligt eller mycket dåligt jobb. Detta befästes av en undersökning i januari 2025, där 53 procent av de tillfrågade var emot regeringens nedskärningar, och bara 34 procent var positiva till dem.
Särskilt nedskärningarna inom Finlands historiskt robusta social- och hälsovårdssystem har påverkat opinionen inför lokalvalen. Socialdemokraterna (SDP) har lett i opinionsundersökningarna sedan mätningarna började, och Vänsterförbundet väntas öka sin röstandel med uppemot fem procentenheter jämfört med de senaste lokalvalen, då VF fick 7,9 procent.
Orporegeringens senaste bud om nya nedskärningar, denna gång på 16 miljoner euro från äldres hemtjänst, och 20 miljoner euro från tjänster åt funktionshindrade, har inte ökat förtroendet för högerpartierna.
Samtidigt som miljoner euro ”sparas in” på inte bara social- och hälsovård, utan på allt från studie- och arbetslöshetsstöd till konst och teater, planerar Orporegeringen att öka försvarsanslagen med tre miljarder euro (cirka 33 miljarder kronor). Denna ökning finansieras delvis av de planerade inskränkningarna av det offentliga och har kritiserats av bland andra Vänsterförbundets ordförande Minja Koskela.
Valen avgörs den 13 april, och med all sannolikhet kommer SDP och VF att öka kraftigt på såväl kommunal som områdesmässig nivå. Ett sådant utfall kan komma att bromsa nedmonteringen av offentliga instanser på lokal nivå, samtidigt som nedskärningspolitiken på nationell nivå fortsätter.
