Venezuela närmar sig val – och nya förhandlingar med USA

Efter att högerkandidaten María Corina Machado uteslutits från att ställa upp i Venezuelas presidentval valde USA att återinföra en del av sanktionerna mot Venezuela. En knapp månad före valet, som äger rum den 28 juli, meddelade Venezuelas president Nicolás Maduro att förhandlingarna med USA återupptas.

– Jag mottog förslaget från USA regering om att återuppta samtal och direkt dialog och efter att ha funderat i två månader valde jag att acceptera. Samtalen med den amerikanska regeringen kommer att återupptas nästa onsdag [10 juli], sade Maduro i sitt tv-program Con Maduro +.

USA införde sanktioner mot det sydamerikanska landet 2014. Efter att dåvarande presidenten Barack Obama 2015 klassade Venezuela som ett hot mot USA:s nationella säkerhet intensifierades åtgärderna. Trumpadministationen drog åt tumskruvarna ytterligare och ströp Venezuelas försäljning av olja, landets i särklass viktigaste exportvara.

Sanktionerna tog landet in i en ekonomisk kris – med bränslebrist, elbrist och massutvandring som följd. I oktober 2023 lättade sanktionerna och det blev enklare för Venezuela att sälja sin olja. I utbyte skulle Venezuela hålla ett ”fritt” presidentval under andra halvåret 2024, under övervakning av internationella organisationer.

En av Maduros huvudmotståndare i valet väntades bli 56-åriga María Corina Machado, med ett långt förflutet inom Venezuelas interventionstiska höger. Redan 2015 diskvalificerades hon för första gången från att ställa upp i val av den venezuelanska valnämnden. Hon har propagerat för såväl ekonomisk som militär intervention av Venezuela och agerat ”ambassadör” åt den självutnämnde presidenten Juan Guaidó i Panama.

I början av 2024 förlängde valnämnden diskvalificeringen med motiveringen att hon ”begärt sanktioner och ekonomisk blockad som påverkat venezuelanernas hälsa negativt”.

Efter att Machado blivit avstängd från presidentvalet beslutade USA att återinföra sanktionerna mot den venezuelanska gas- och oljeindustrin. Enligt den spanska tidningen El Pais balanserar Biden-administrationen på en knivsegg, då de vill straffa Venezuela till lydnad – men inte provocera fram en flyktingvåg till USA, som efter Trumps kraftiga sanktionspaket.

Tio presidentkandidater ställer upp i valet den 28 juli, där Maduro söker omval för en tredje mandatperiod. Högeroppositionen har samlats kring Edmundo González, som fått stöd av den diskvalificerade Machado och av USA. Enligt flera opinionsundersökningar som oppositionen lyfter fram är González favorit till att vinna presidentvalet, enligt andra undersökningar är Maduro stor favorit.

Venezuelas kommunistiska parti, PCV, stödjer den här gången inte presidenten i valet. Efter år av missnöje med regeringens politik bröt PCV med Maduro-regeringen 2020 och fråntogs tre år senare sin juridiska person i en farsliknande juridisk process. PCV togs formellt över av medlemmar i det statsbärande partiet PSUV och landets högsta domstol utnämnde Henry Parra till partiets ordförande.

Henry Parra har meddelat att PCV ställer sig bakom Nicolás Maduro, men ledningen i det verkliga PCV har istället ställt sig bakom presidentkandidaten Enrique Márquez. Márquez har varit i opposition under såväl Hugo Chávez som Nicolás Maduro – men utan att alliera sig med USA. Han har uttalat sig emot sanktioner och utländsk inblandning i Venezuela och säger sig erbjuda en fredlig övergång från Maduroregeringen. 

Enligt opinionsundersökningarna ligger stödet för Enrique Márquez på några enstaka procent.