Vidriga villkor i en ohållbar industri
Det senaste avslöjandet av usla arbetsvillkor i textilbranschen visar baksidorna av en sjuk och allt hetsigare modeindustri. ”Idag är det i princip inget modeföretag som kan garantera levnadslön”, säger Johanna Leymann, författare och opinionsbildare inom hållbart mode.
Arbetare på den kinesiska klädjätten Shein tjänar så lite som 38 öre per tillverkat klädesplagg. De jobbar också upp till arton timmar om dagen sju dagar i veckan. Det avslöjade nyligen en dokumentär från brittiska Channel 4. Shein är ett företag inom ”fast fashion”, en del av det modesystem vi har idag.
– Det genomsyrar hela modeindustrin oavsett prislapp. Det är det vi brukar kalla slit-och släng mode. Men jag skulle säga att Shein är snäppet värre än många andra, säger Johanna Leymann, författare och opinionsbildare inom hållbart mode.
Shein lägger ut betydligt fler plagg på hemsidan än sina konkurrenter. Det handlar om i genomsnitt två tusen nya produkter om dagen.
Johanna Leymann är inte förvånad över de arbetsförhållanden som dokumentären visade.
– Vi vet att det är dåliga arbetsvillkor, det är så det ser ut. Ändå är det som att vi inte vill ta till oss det. Samtidigt finns det självklart företag som tar mer ansvar och andra som tar mindre ansvar. Och Shein är väl absolut ett av de som visar litet eller inget intresse att ta ansvar, säger hon.
Bristande arbetsförhållanden finns i hela textilindustrin. Bland annat har H&M uppmärksammats för dåliga arbetsvillkor i fabrikerna. Lönerna går inte att leva på, och arbetstimmarna är långa. Textilarbetarna i företagets fabriker i Bangladesh bor ofta i slumområden, med dåliga sanitära förhållanden.
Samtidigt fick H&M miljarder i statligt stöd under pandemin, och gjorde en vinst på nästan elva miljarder 2021. Ägaren Stefan Persson är Sveriges rikaste person.
Johanna Leymann lyfter också skillnaden mellan minimilön och levnadslön. Minimilön är den lagstadgade lägstalönen, medan levnadslön är en lön man faktiskt kan leva på. Av en levnadslön ska man kunna försörja sin familj, betala för boende, mat, skolgång för sina barn, och oförutsedda utgifter.
– Idag är det i princip inget modeföretag som kan garantera levnadslön. Sedan är det väldigt låg facklig organisering, det är jättesvårt globalt sett. Det gör att de som jobbar i textilindustrin är väldigt utsatta människor.
Ett argument Johanna Leymann ofta hör är att arbetarna blir arbetslösa om man avstår från att handla från exempelvis Shein.
– Det finns ingen garanti att de som syr kläderna har något jobb kvar ändå, eftersom det är osäkra anställningar. Vi måste kämpa för bättre villkor långsiktigt.
Dokumentären från Channel 4 avslöjar hur anställda på Shein tvättar håret under arbetsdagen, eftersom de inte hinner göra det hemma. En anställd berättar hur han brukar börja jobbet klockan åtta på morgonen, för att inte komma hem förrän två eller tre på natten. Blir inte de anställda klara med alla plagg riskerar de att förlora två tredjedelar av sin lön. Arbetsförhållandena på Shein går emot kinesisk arbetslagstiftning.
– Det är heller ingen naturlag att de ska fortsätta vara fattiga och utsatta. Varför ska vi gå med på det? De ska ha anständiga villkor, säger Johanna Leymann.
Många argumenterar för att fast fashion bidrar till att lyfta fattiga länder ur den värsta fattigdomen. Men det finns ett problem i det som kallas ”race to the bottom”, menar Johanna Leymann.
– Låglöneländerna tävlar med varandra om skattelättnader, och erbjuder slappare arbetslagstiftning och låga minimilöner. Jag förstår att det är för att få viktiga arbetstillfällen, samtidigt måste vi ha med oss att detta utnyttjas av stora internationella bolag.
Det finns också ett klimatperspektiv på fast fashion. Det är massproducerade kläder av dålig kvalitet som ofta slängs, och står för höga utsläpp. Svenskar konsumerar betydligt mer textil idag än för tjugo år sedan. Sedan millennieskiftet har textilkonsumtionen ökat med 40 procent, enligt siffror från Naturvårdsverket.
– Samtidigt har vår totala kostnad för vår konsumtion minskat. Vi köper alltså mer men lägger mindre pengar på det. Det är för att det är så mycket billigare. Det är viktigt att prata om att vi lever i en konsumtionskultur.
Fast fashion kallas ibland för demokratiskt mode, eftersom fler ska ha råd att konsumera. Det tycker Johanna Leymann är missvisande.
– Det finns ett klassperspektiv i det. Det är bara demokratiskt för oss här i västvärlden som konsumerar, inte för de som tillverkar kläderna. Kan du undvika att beställa från Shein? Gör gärna det. Kan du inte? Köp ett plagg, laga det, ta hand om det, säger hon.
Shein växer och är snart lika stora som andra klädjättar som H&M och Zara. Företaget är nära att omsätta 24 miljarder dollar i år, enligt Dagens Industri. I övrigt är mycket okänt om företaget. De är sparsamma med information och kontaktuppgifter på deras hemsida. Grundaren och ägaren Chris Xu har aldrig talat offentligt eller deltagit i intervjuer.
Shein skiljer sig också från andra fast fashion-företag i sin marknadsföring. För att jobba snabbt med trender och nya plagg använder företaget algoritmer. Sociala medier screenas för att hela tiden utveckla nya plagg.
Det kan därför vara lockande inte minst för ungdomar att vara först med nya trender för ett lågt pris. Företaget använder också influencers för att marknadsföra sina produkter.
– Det är stort bland högstadieelever, och går ofta i trender på Tiktok. Är man 13-14 år blir man lätt påverkad av reklam, och det påverkar ens konsumtion. Shein är så kallad ultra fast fashion, säger Johanna Leymann.
Hur kan textilbranschen bli mer schyst och hållbar?
– Allt hänger ihop – lagstiftning, regleringar och sociala normer. Folk behöver vara mer högljudda och utkräva ansvar. Vi kan inte fortsätta på det här sättet. Vi måste ta ansvar för vår egen garderob och vår egen konsumtion, samtidigt som vi också måste kräva mer från såväl företag som politiken.