Att vara liberal är som bekant att vara kluven, men efter den senaste tidens öppna bråk och schackrande inom Liberalerna får väl uttrycket ändras till att vara liberal är att vara döende.

Simona Mohamsson är nu den partiledare som har absolut svagast stöd från sitt eget parti. Endast 52 procent av ombuden röstade ja till att välja om henne.

I liberal demokratisk tradition saknades alternativet att rösta nej till Mohamsson som partiledare. De som var emot henne fick helt enkelt avstå från att rösta.

Frågan som utlöst förtroendekrisen i Liberalerna handlar om judaskramen med Jimmie Åkesson och att släppa fram detta främlingsfientliga parti till regeringsmakten. Men denna centrala fråga fick ombuden inte ta ställning till, utan i liberal demokratisk tradition trollades frågan bort och gjordes i stället till en fråga om partiledarens person istället för om politikens innehåll.

För att hantera krisen och dödsryckningarna har Mohamsson nu plockat in den 76-årige före detta partiledaren Lars Leijonborg som valvinnare. Rykten gör också gällande att hon nu tänker föra upp den framlidne röstmagneten Marit Paulsen på listorna för att fylla ut hålen efter alla avhopp.