Hoppa till huvudinnehåll

Betongföretag stäms för omfattande arbetskraftsimport: ”Modernt slaveri”

Byggnads kräver 25 miljoner kronor i skadestånd av betongjätten Formbetong. I veckan inleddes processen i Arbetsdomstolen i Stockholm.

Formbetong har bland annat arbetat med att förstärka Götatunneln i Göteborg, i samband med bygget av Västlänken.
Formbetong/pressbild

Omfattande lönedumpning och utnyttjad och importerad arbetskraft ska kosta 25 miljoner kronor. Det anser Byggnads som i februari lämnade in en stämningsansökan mot byggentreprenören Formbetong. I tisdags inleddes processen i Arbetsdomstolen (AD) i Gamla Stan i Stockholm.

– Företaget har gjort miljonvinster på omfattande fusk och lönedumpning som drabbat arbetstagare hårt under många års tid, sade Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin när stämningen lämnades in. Det är skamligt och ska inte behöva hända en enda arbetare på svenska byggen. Det ska inte löna sig att bryta mot lagen.

Samtidigt pågår ytterligare en process mot Formbetong i tingsrätten i Nyköping. Där anklagas företaget, som beskriver sig själva som Sveriges ledande betongspecialist, för att ha använt illegal utländsk arbetskraft.

På måndagskvällen berättade några arbetare om villkoren på företaget:

– Det var inte tolv timmar vi fick arbeta… det kunde vara 15, 17 eller 24 timmar. Det var olika. Det var dag och natt. Vi kan säga att vi arbetade tills vi bröt ihop, berättade en rysk-estnisk arbetare.

Arbetaren har flera års erfarenhet av Formbetong som varit underentreprenör till de största företagen i byggbranschen. 

Sammantaget, menar Byggnads, har de utländska arbetarna inte fått ut rätt lön för över 300.000 arbetstimmar under ett och ett halvt år från december 2017 och framåt.

Den stämning Byggnads lämnat in är den mest omfattande ärendet som förbundet drivit mot ett bolag som brutit mot kollektivavtalet. Enligt förbundet har utfallet i AD stor principiell betydelse:

– Detta är ingen slump, utan det är fullt medvetet och har pågått under lång tid, säger Torbjörn Hagelin. Jag skulle vilja kalla det här modernt slaveri. Och det är bara toppen på ett isberg. Jag har varit i den här branschen sedan 1979, och så skitig som den är nu, det har den inte varit någon gång förut.

Proletären har tidigare flera gånger berättat om de villkor den importerade arbetskraften lever under. Byggettans Steffe Slottensjö uppskattar att det finns 30.000 importerade arbetare bara i Stockholm, en lönedumpning som kostar svenska arbetare jobben.

– Jag kan inte svara på vilka löner de har, det skulle bli så’na horribla siffror, så nej.., sade Steffe Slottensjö till Proletären. Det är riktigt uselt. Men vad ska jag tro? Kanske ett par procent som har schyssta förhållanden. De som har riktigt jävliga villkor är rätt så många, tyvärr. Det finns exempel på folk som tjänar 25 spänn i timmen.

Och branschen tas mer och mer över av rent kriminella bolag.

– Ett av de absolut största företagen i Stockholm skulle jag utan tvekan kalla ett banditbolag. De agerar ihop med sina underföretag och har runt 800 anställda. De har kanske 500 anställda i själva bolaget och resten slussar de fram och tillbaka mellan olika bluffbolag: affärsidén är ju att hålla sig undan skatt och andra utgifter. De går utanför avtalen och de bidrar till den svarta ekonomin, berättade Steffe Slottensjö. Det här företaget är väldigt svårt att komma åt. De största företagen tycker att bolaget är bra och gör gärna affärer med dem.

Formbetong är baserat i Katrineholm. 2018 omsatte företaget närmare 400 miljoner kronor.  Styrelsens ordförande heter Jonas Mikael Pettersson, född 1971. Enligt företagets hemsida genomsyras det av ”en vilja att förändra och förnya byggbranschen och vår organisation präglas fortfarande av en härlig nybyggaranda”. Idag har företaget cirka 400 anställda.

Inte alla dock med avtalsenliga löner. Enligt arbetarna hotade Formbetong att sparka de som klagade eller vände sig till facket:

– Den som vände sig till facket skulle bli avskedad. Det sade de direkt. De sade till alla anställda att vi inte fick vända oss till facket, berättade arbetarna i Rapport. Om facket kom till arbetsplatsen och frågade om lönerna, så skulle jag säga att jag hade hög lön, att jag tjänade mycket. I själva verket var den mycket lägre, men jag fick inte dra fackets blickar på mig.

Men det lönemygel som Formbetong nu anklagas för, upptäcktes tidigt i våras när en ombudsman besökte ett bygge i värmländska Grums. 

Enligt stämningen har Formbetong tjänat 32.669.425 kronor på att lura arbetarna på lönerna, och Byggnads har till och med specificerat summorna: 96,86 kronor i timmen i 337.285 timmar.