Hoppa till huvudinnehåll
Av
jenny.tedjeza@proletaren.se

"Var finns vårt Sverige?"

Redan strax efter sex är det full aktivitet på den kommunala fritidsgården Mixgården i Hammarkullen. Fiket har öppnat och musiken från två högtalare fyller de rymliga lokalerna. Några dricker te och pratar, andra spelar pingis och biljard. Killarna knuffas och bråkar och skämtar högljutt med varandra. En av de anställda avvisar en kille som är narkotikapåverkad, en annan erbjuder ungdomarna massage.


På fredagar har Mixgården öppet för de lite äldre tonåringarna och fritidsledaren Lina Renholm Nyby blir omfamnad av flera besökare när hon kommer ut från kontoret.

– När jag växte upp var man för gammal för fritidsgården på gymnasiet, berättar hon för Proletären. Men de här ungdomarna har ingen annan stans att vara. Många bor trångt och kan inte ta hem kompisar.

Mikaela Aronsen går på högstadiet i Hammarkullen men ikväll står hon bakom bardisken på Mixgården och serverar fika till sina kompisar. När hon tar en paus sätter vi oss i köket tillsammans med Shaiban Amirtah som går på Hvitfeldtska gymnasiet inne i Göteborg.

Båda två har funderat en hel del på Sverigedemokraternas valframgångar.

– Det är synd i ett land som Sverige som ska stå för solidaritet och välfärd, säger Shaiban Amirtah. Detta är inte det Sverige där jag växte upp och det skär i hjärtat.

Men han tror inte på att försöka hindra Sverigedemokraterna att framföra sina åsikter.

– Då får de bara en offerroll, det är bättre att folk vet vilka åsikter de har. Men vi behöver någon som kan ta debatten med SD.

Han tycker att oppositionsledarna har misslyckats och att de saknar hjärta. Bilden av invandrarna i Sverige måste förändras.

– Vi är inte i Sverige för att skapa problem, vi är här för att jobba och skapa oss ett liv.

Samtidigt tror Shaiban Amirtah att rösterna på SD handlar mer om missnöje än om rasism.

– Folk vill se en förändring och rasisterna har bytt ut kängorna mot kostym. Många människor har förlorat jobbet och vill ha något att skylla på. Det borde ha varit de andra politikerna som stod för förändringen. Jag tror att vi står vid ett vägskäl; ska vi bli som andra länder i Europa eller ska vi fortsätta att vara Sverige?

Mikaela Aronsen är en av få ungdomar på Mixgården med svensk bakgrund och för henne innebär framgångarna för SD att hon misstänkliggörs av de andra.

– De frågar om jag är glad nu, men bara för att jag är svensk så är jag inte Sverigedemokrat. Jag är van vid att bo här och har alla mina kompisar här och skulle inte vilja flytta till ett svenskt område.

Lina Renholm Nyby har också fått känna av misstänksamheten.

– Det gör ont i mig när ungdomarna frågar om jag är rasist.

Även hon känner bestörtning över valresultatet. I Hammarkullen fick SD omkring fyra procent av riksdagsrösterna.

– När jag såg folk i vallokalen som tog Sverigedemokraternas valsedlar ville jag bara skrika vad fan håller ni på med, är ni inte kloka. Då är det skönt att komma hit till jobbet där jag vet att alla är lika förbannade, både på att alliansen vann igen och på SD. Alla tycker att det är för jävligt.

Mikaela Aronsen tror att en del av rösterna på Sverigedemokraterna i Hammarkullen beror på brister i valförrättningen.

– Många här kan inte läsa och kanske tar fel. Namnen Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna är ganska lika.
Lina Renholm Nyby berättar att i förröstningslokalerna fanns det ingen hjälp för dem som inte är insatta i det svenska valsystemet.

– Jag såg en man som började stoppa ner tre valsedlar i samma kuvert, då skulle ju hans röster bli ogiltiga.
Shaiban Amirtah tycker att vi borde lära oss av historien och se att Hitler i början använde samma typ av propaganda som Sverigedemokraterna.

– Det börjar lite smått och sedan växer det. SD:s reklamfilm var på Goebbelsnivå.
Lina Renholm Nyby håller med.

– Det korta minnet är verkligen skrämmande. Idag kan Bert Karlsson sitta i tv och kritisera skolmaten och ingen pratar om att han var ledare för Ny Demokrati på 90-talet.

Diskussionen om rasismen tog ny fart i Hammarkullen för ett par veckor sedan när en syriansk kandidat för SD blev attackerad och knivhuggen i grannstadsdelen Hjällbo.

En del kristna syrianer förenas med SD i föraktet mot muslimer och exemplet belyser hur komplicerad frågan om rasism och främlingsfientlighet är i en stadsdel där hundratals nationaliteter samsas i ett bostadsområde med stora sociala problem.

De flesta svenskar är vana vid att bedömas som individer men i Hammarkullen tvingas du stå till svars för vad dina landsmän gör. Det finns också en tydlig hierarki mellan olika invandrargrupper.

– När något händer pekas hela gruppen ut, förklarar Lina Renholm Nyby.

Vi talar om orsakerna till den ökande rasismen i Sverige och Shaiban Amirtah pekar ut regeringens politik.

– Jobbpolitiken har varit riktigt dålig, tycker han. Det behövs jobb och välfärd.

Lina Renholm Nyby tror också att högerpolitiken slår in en kil mellan människor.

– Moderaterna är för de friska och starka. Visst har jag tjänat pengar på alliansens politik, men samtidigt har mina barns skola blivit sämre. Jag skulle gärna avstå från de extra tusenlapparna om de användes till något bra.
Hon tycker att medelklassens egoism och individualism är ett stort problem.

– De väljer att konsumera mer, de har dyra bilar och dyra hus och gör en extra resa till Kanarieöarna för skattesänkningen. Det är obehagligt att de bara bryr sig om sig själva. Solidaritet diskuterades inte alls i valrörelsen, det var bara medelklassens frågor om Rot och Rut och skatter.

Hon framhåller arbetet på Mixgården som ett positivt exempel på motsatsen.

– Vi försöker prata om solidaritet här. Ungdomarna ställer upp i fiket och är bra förebilder för de yngre barnen. Varje år samlar vi in pengar till ett solidaritetsprojekt någon stans i världen.

Mikaela Aronsen och Shaiban Amirtah fortsätter med sina fredagsaktiviteter på Mixgården och Lina Renholm Nyby berättar mer om verksamheten. Hon blir hela tiden avbruten av ungdomar som vill kramas eller prata eller som handgripligen behöver stoppas i sin framfart genom lokalerna.

Ett tiotal killar har trängt ihop sig i en soffa och Lina Renholm Nyby räknar upp deras olika nationaliteter. Hade de träffats och blivit vänner utan Mixgården?

– Integration handlar om att mötas någonstans och vi jobbar för verklig integration, inte assimilation.

Hon berättar om ett integrationsprojekt skapat i korridorerna inne på kommunhuset i centrum dit ungdomar från förorten ska lockas för att träffa svenskar och hon suckar över politikernas naivitet.

– Våra ungdomar känner sig inte välkomna inne i centrum för Göteborg är inte deras. Och åker de till stan så hänger de i Nordstan och då problematiserar vi att de hänger i Nordstan.

Arbetet på Mixgården handlar mycket om att vara en tolk mellan olika kulturella föreställningar och fördomar i en ständig dialog.

– Jag måste förklara att vi svenskar kan älska våra barn trots att vi inte kastar oss över kistan och skriker när vi begraver dem. Eller att vi inte låter våra tonårstjejer ha sex hur som helst.