Lås upp hela webbplatsen
Proletären granskar bidragsberoendet

Den mest bidragsberoende gruppen i Sverige – före detta riksdagspolitiker

Riksdagen klubbar igenom hårdare krav för bidragstagare. Samtidigt kan Proletären visa att andelen riksdagspolitiker som går på bidrag efter avslutad tjänst är 22 gånger högre än hos övriga delen av befolkningen. Ett parti sticker ut, med överlägset flest andel före detta riksdagsledamöter som tar ut antingen inkomstersättning eller ekonomiskt omställningsstöd.
Fotograf: Riksdagen/Riksbanken/Montage: Proletären
Publicerad 25 september 2025 kl 07.02

Rekordfå svenskar tilldelas ekonomiskt bistånd – 2,5 procent år 2023, enligt forskning från Göteborgs universitet. Detta trots att den den relativa fattigdomen i Sverige inte sjunkit och trots att arbetslösheten ligger på höga nivåer.

– I Sverige ska vi inte kunna leva på bidrag år efter år, sa socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) under en presskonferens då regeringen nyligen lade fram hårdare bidragskrav.

Men hur ser bidragsberoendet ut bland våra svenska politiker?

Proletären kan visa att fler än hälften – 54 procent – av alla de 264 riksdagsledamöter som lämnat sin post sedan 2014 har ansökt och fått antingen ekonomiskt omställningsstöd eller inkomstgaranti (se faktaruta) från Statens Tjänstepensionsverk (SPV) efter att de lämnat sitt uppdrag i riksdagen.

Det är alltså 22 gånger vanligare för före detta riksdagsledamöter att gå på bidrag – jämfört med folket de sägs representera.

Proletären har begärt ut alla före detta riksdagsledamöters utbetalningar för ekonomiskt omställningsstöd och inkomstersättning från SPV. Totalt har 148 miljoner kronor betalats ut till avgångna riksdagsledamöter åren 2014-2024.

Proletären kan också visa att 80 av de före detta riksdagsledamöterna (30 procent) har ansökt om ekonomiskt bidrag i mer än två års tid. Detta trots att det ekonomiska biståndet som betalas ska fungera som en brygga över till arbetslivet från riksdagen.

Total summa av utbetalt ekonomiskt bistånd per parti sedan 2014

PartiSumma
Socialdemokraterna45,7 miljoner
Moderaterna37,8 miljoner
Miljöpartiet18,7 miljoner
Sverigedemokraterna14,4 miljoner
Vänsterpartiet9,7 miljoner
Liberalerna8 miljoner
Centerpartiet7,7 miljoner
Kristdemokraterna6 miljoner
Totalt148 miljoner

Vilket parti har störst antal bidragstagande politiker?

Den väljare som inte vill subventionera en riksdagspolitikers lön efter att denne lämnat sin post bör undvika att rösta på representanter från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Dessa tre partier har nämligen störst andel avgångna politiker som lever på ekonomiskt bistånd från Statens tjänstepensionsverk.

Av alla avgångna vänsterpartister i riksdagen är det hela 88 procent som sökt ekonomiskt bidrag efter avslutad tjänst. Därefter följer Miljöpartiet med 69 procent och på tredjeplats finns Kristdemokraterna där 60 procent av alla avgångna riksdagsledamöter sökt och fått antingen ekonomiskt omställningsstöd eller inkomstgaranti.

När det kommer till faktiska summor som betalats ut till före detta riksdagsledamöter så är Socialdemokraterna, som också har flest riksdagsledamöter, värst. Mellan 2014 och 2024 har Sveriges väljarkår betalat 45,7 miljoner i bidrag till avgångna Socialdemokrater. Efter detta kommer Moderaterna med 37,8 miljoner följt av Miljöpartiet med 18,7 miljoner kronor.

Andel av riksdagsledamöter som sökt ekonomiskt bidrag efter avslutad tjänst sedan 2014

Fakta

Riksdagsledamöternas ekonomiska bistånd

Den statliga inkomstgarantin gäller för riksdagsledamöter som tog sin plats i riksdagen innan 2014. För att omfattas av inkomstgarantin måste ledamoten ha haft sitt riksdagsuppdrag under en sammanhängande tid på minst tre år. Den längsta tiden som en ledamot kan få inkomstgaranti är fram till hen fyller 66 år, förutsatt att riksdagsledamoten är över 50 år och suttit mer än tre sammanhängande år i riksdagen.

Efter 2014 kallas bidraget ekonomiskt omställningsstöd. Det ekonomiska omställningsstödet gäller under två år, och motsvarar 85 procent av riksdagsarvodet. Proletären har valt att kalla både inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd för ekonomiskt bistånd.

”Under vissa förutsättningar eller om det finns särskilda skäl kan stödet förlängas. Det förlängda stödet kan vara högst 45 procent av ledamotsarvodet och är inte pensionsgrundande”, skriver riksdagen på sin hemsida.

Både inkomstersättning och omställningsstöd kvitteras mot eventuella inkomster som en före detta riksdagsledamot kan tänkas ha. Riksdagsledamoten kan också bli av med bidraget om de gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Proletärens siffror inkluderar inte bidraget som före detta riksdagsledamöter ansökt om för 2025. Dessa utbetalningar kommer att granskas av Statens tjänstepensionsverk i slutet av året. Om dessa summor inkluderades, och om inga återbetalningar sker, skulle slutsumman istället vara 172,8 miljoner kronor.

Dela artikeln

Proletären behöver ditt stöd!

Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.

Så här kan du stödja oss: