Tre miljarder kronor anslår staten för att bygga ut F16 i Uppsala och Arlanda flygplats. Som en följd av Natoanslutningen ska den militära operationskapaciteten utökas.
– Det handlar om åtgärder för att vi ska kunna uppfylla uppdraget med de nya radarspaningsflygplanen, S106 – Globaleye, som ska baseras på båda ställena, säger Kristoffer Olofsson, kommunikationschef på F16, till UNT. Byggen för logistik och manskap samt flygplattor och taxibanor som totalt upptar ett utrymme på motsvarande cirka 15 fotbollsplaner ska uppföras, huvudsakligen på F16.
För Nato är Sveriges strategiska läge i norra Europa, med närheten till Ryssland och Arktis, vital som avstamp för övervakning och spionering.
– Man kan säga att det finns en önskan hos Nato att den här förmågan ska finnas i Sverige, förklarar Kristoffer Olofsson.
Försvarsmaktens utredning i våras pekade på de båda anläggningarna i österled som den bästa placeringen för spionplanen. Tidigare var F7 i Linköping bas för spaningsflyget. Uppdragets inriktning accentueras med den nya baseringen – ju längre österut, desto bättre. Radarspaningplanen tillverkas av Saab för en kostnad på 7 miljarder kronor och ska vara klara nästa år och verksamheten igång året därpå.
Förutom en upptrappning gentemot Ryssland med ökad konfrontationsrisk innebär satsningen också en belastning på miljön med tilltagande buller och flygfotogen över staden. När regeringen beslutade om nedläggning av flygflottiljen 2003 fanns planer på att avhjälpa bostadskrisen med nybyggnation i området. Den vidlyftiga upprustningspropagandan ledde istället till att att F16 återöppnades 2021.
Samtidigt står Uppsala inför stora behov inom sjukvården och skolan, som sammanlagt kräver miljardbelopp för att upprätthålla den nedbantade verksamheten.
För ett halvår sedan klubbade riksdagen en ny lag om att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten. Enligt SKR innebär det en kostnad på 2,1 miljarder kronor, men bidraget från staten stannar på 216 miljoner kronor för 2025 och 431 miljoner kronor för vardera åren 2026-27. Då handlar det om allmänna bidrag som kommunerna själva bestämmer över.
För ett par år sedan slog Lärarstiftelsen larm om sjunkande läsvanor bland landets elever, med ökade skillnader mellan elever från resursstarka och resurssvaga hem. Läsvanorna minskar drastiskt under skolgången. 70 procent i fjärde klass, 27 procent i nian och 15 procent i gymnasiets avgångsklass läser varje dag eller flera gånger i veckan, enligt rapporten (Vi Lärare 13/6 2023). Stiftelsen ställde krav på fler skolbibliotek, utökad bemanning samt utdelning av böcker.
I rapporten ”Biblioteksdöden” redovisar stiftelsen att inte mer än 39 procent av Sveriges skolelever har möjlighet att utnyttja ett skolbibliotek, värst är det i de privata skolorna. Ordförande på Lärarstiftelsen Eva-Lisa Sirén konstaterar att det till syvende och sist handlar om likvärdighet och demokrati – när barns tillgång till litteratur brister ökar klyftorna i samhället. Läsning bidrar till till lärande, vilket i sin tur skapar förståelse för samhället, omvärlden och andra människors situation.
Hur säkert blir ett samhälle som urholkar skola och bildning för att istället lägga resurserna på en krigsmakt i USA:s händer, med dess anspråk på världsligt herravälde?
